ChainForge/chainforge/oaievals/swedish_sat.cforge

{"flow": {"nodes": [{"width": 312, "height": 311, "id": "prompt-swedish_sat", "type": "prompt", "data": {"prompt": "{prompt}", "n": 1, "llms": [{"key": "aa3c0f03-22bd-416e-af4d-4bf5c4278c99", "settings": {"system_msg": "You will be prompted with a question in swedish You will be provided with multiple choices for the question (A, B, C, D or E). Answer with exactly one of the following: A, B, C, D or E. Don't add anything else to the response.", "temperature": 1, "functions": [], "function_call": "", "top_p": 1, "stop": [], "presence_penalty": 0, "frequency_penalty": 0}, "name": "GPT3.5", "emoji": "\ud83d\ude42", "model": "gpt-3.5-turbo", "base_model": "gpt-3.5-turbo", "temp": 1, "formData": {"shortname": "GPT3.5", "model": "gpt-3.5-turbo", "system_msg": "You will be prompted with a question in swedish You will be provided with multiple choices for the question (A, B, C, D or E). Answer with exactly one of the following: A, B, C, D or E. Don't add anything else to the response.", "temperature": 1, "functions": "", "function_call": "", "top_p": 1, "stop": "", "presence_penalty": 0, "frequency_penalty": 0}}]}, "position": {"x": 448, "y": 224}, "selected": false, "positionAbsolute": {"x": 448, "y": 224}, "dragging": false}, {"width": 333, "height": 182, "id": "eval-swedish_sat", "type": "evaluator", "data": {"code": "function evaluate(response) {\n\tlet ideal = response.meta['Ideal'];\n\treturn response.text.startsWith(ideal);\n}", "language": "javascript"}, "position": {"x": 820, "y": 150}, "positionAbsolute": {"x": 820, "y": 150}}, {"width": 228, "height": 196, "id": "vis-swedish_sat", "type": "vis", "data": {"input": "eval-swedish_sat"}, "position": {"x": 1200, "y": 250}, "positionAbsolute": {"x": 1200, "y": 250}}, {"width": 302, "height": 260, "id": "inspect-swedish_sat", "type": "inspect", "data": {"input": "prompt-swedish_sat"}, "position": {"x": 820, "y": 400}, "positionAbsolute": {"x": 820, "y": 400}}, {"width": 423, "height": 417, "id": "table-swedish_sat", "type": "table", "data": {"rows": [{"prompt": "f\u00f6respr\u00e5ka\nA reflektera\nB reservera\nC rekommendera\nD resonera\nE regissera\n", "ideal": "C"}, {"prompt": "obefogad\nA grundl\u00f6s\nB maktl\u00f6s\nC ansvarsl\u00f6s\nD gr\u00e4nsl\u00f6s\nE meningsl\u00f6s\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "emballage\nA symbol\nB f\u00f6rpackning\nC underh\u00e5ll\nD avsp\u00e4rrning\nE handelsf\u00f6rbud\n", "ideal": "B"}, {"prompt": "tidvis\nA ofta\nB f\u00f6rut\nC punktligt\nD ibland\nE numera\n", "ideal": "D"}, {"prompt": "framfusig\nA nyt\u00e4nkande\nB sj\u00e4lvs\u00e4ker\nC uppjagad\nD f\u00f6rv\u00e4ntansfull\nE p\u00e5tr\u00e4ngande\n", "ideal": "E"}, {"prompt": "extravagans\nA \u00f6verd\u00e5d\nB v\u00e4rdighet\nC merkostnad\nD passion\nE \u00f6vermod\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "ge sig till t\u00e5ls\nA ta sitt ansvar\nB vara i underl\u00e4ge\nC fatta ett beslut\nD lugnt inv\u00e4nta n\u00e5got\nE visa sin styrka\n", "ideal": "D"}, {"prompt": "baryton\nA notst\u00e4ll\nB pianostycke\nC r\u00f6stl\u00e4ge\nD slagverkare\nE taktpinne\n", "ideal": "C"}, {"prompt": "r\u00e5gad\nA kraftig\nB bristf\u00e4llig\nC \u00e5tg\u00e4rdad\nD \u00f6verfull\nE avslutad\n", "ideal": "D"}, {"prompt": "maxim\nA reaktion\nB j\u00e4mvikt\nC slutresultat\nD f\u00f6rbindelse\nE levnadsregel \n", "ideal": "E"}, {"prompt": "Studentfabriken\nNu har vi l\u00e4rt alla grundskoleelever att fr\u00e5ga \u201dVad ska det\nvara bra f\u00f6r?\u201d och alla gymnasieelever att fr\u00e5ga \u201dKommer\ndet p\u00e5 betyget?\u201d Att fokusera yrkesanknytning p\u00e5 universitetet \u00e4r en f\u00f6rl\u00e4ngning av samma syns\u00e4tt; det viktiga \u00e4r inte fascinationen inf\u00f6r ny kunskap, utan \u201dKommer det p\u00e5 tentan?\u201d och \u201dVad kan jag f\u00e5 ut av det h\u00e4r?\u201d\nUniversiteten uppstod historiskt sett i Europa, och\nEuropas h\u00f6gre utbildning var l\u00e4nge beundrad i \u00f6vriga\ndelar av v\u00e4rlden. Under de senare decennierna har dock\nuniversiteten utsatts f\u00f6r h\u00e5rdh\u00e4nt statlig p\u00e5verkan i\n\u00adsamband med \u00adatt \u00adallt \u00adfler \u00adi \u00adden \u00adunga \u00adgenerationen \u00adf\u00f6rv\u00e4ntas\u00ad genomg\u00e5 \u00adh\u00f6gre\u00ad utbildning. \u00adDen \u00ad\u201dgymnasifiering\u201d\u00ad\nsom nu p\u00e5g\u00e5r d\u00f6ljs genom att man oavbrutet talar om\nyrkesanknytning och om kvalitet och utv\u00e4rdering.\nIngen talar om vikten av kunskap eller om att kunskap\u00adberikar \u00aden \u00adperson. \u00adI\u2009st\u00e4llet \u00adr\u00e5der \u00aden \u00adinstrumentell syn p\u00e5 utbildning, vilket tillsammans med den ekonomisk-tekniska jargongen \u00e4r direkt f\u00f6r\u00f6dmjukande f\u00f6r\nuniversitetsl\u00e4rarna och minskar deras motivation. Till\ndetta nya massuniversitet antas studenter med ibland\ndirekt svaga f\u00f6rkunskaper samtidigt som det st\u00e4lls krav\np\u00e5 h\u00f6gskolan att skapa genomstr\u00f6mning genom att institutionernas\u00ad finansiering\u00ad\u00e4r\u00adknuten\u00ad till\u00adantalet\u00adstudenter som antas och godk\u00e4nns. H\u00f6gskolan f\u00f6rv\u00e4ntas\n\u00e5stadkomma den t\u00e4nkta f\u00f6rvandlingen hos studenterna\noavsett omst\u00e4ndigheterna, och produktionsprocessen\nska kvalitetss\u00e4kras. \n\nInstrumentella trender kommer inte bara fr\u00e5n nationella utan ocks\u00e5 fr\u00e5n europeiska instanser. Ett exempel\np\u00e5 det sistn\u00e4mnda \u00e4r Bologna-avtalet fr\u00e5n 1999, som sl\u00e5r\nfast att europeiska universitet ska formulera sina kursm\u00e5l som kompetenser. Studenternas examensbevis ska\nvisa vilka kompetenser de har, vilket antas \u00f6ka deras anst\u00e4llningsbarhet och r\u00f6rlighet. Bologna-beslutet \u00e4r arbetsmarknadsinriktat, och f\u00f6rmodligen har den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varit p\u00e5drivande.\nF\u00f6r utomst\u00e5ende kan det synas oviktigt eller till och\nmed bra att \u00e4mnesm\u00e5len formuleras som n\u00e5got som\nstudenten kan g\u00f6ra snarare \u00e4n som n\u00e5got som studenten\nhar f\u00f6rst\u00e5tt, men det f\u00f6rst\u00e4rker den tendens studenter\nhar fr\u00e5n grund- och gymnasieskolan att se utbildning\ninstrumentellt och att inrikta sig p\u00e5 att \u201dg\u00e5 igenom\u201d en\nviss utbildning snarare \u00e4n att skaffa sig kunskaper.\nDet smarta anses vara att ligga precis \u00f6ver gr\u00e4nsen\nf\u00f6r godk\u00e4nt och inte \u00f6dsla tid i on\u00f6dan p\u00e5 en kurs. Utbildningen ses som ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont f\u00f6r att f\u00e5 ett arbete\nsnarare \u00e4n som personlig utveckling. Det \u00e4r omvittnat\nsv\u00e5rt att f\u00e5 studenter att l\u00e4sa annat \u00e4n kurslitteratur eller\natt g\u00e5 p\u00e5 f\u00f6redrag och diskussioner som inte \u00e4r obligatoriska.\nResultatet blir att universitetet blir mer av studentfabrik, mindre av intellektuell m\u00f6tesplats. \n\nAtt studenter st\u00e4ller fr\u00e5gan \u201dVad kan jag f\u00e5 ut\nav det h\u00e4r?\u201d \u00e4r enligt textf\u00f6rfattarens resonemang uttryck f\u00f6r n\u00e5got av f\u00f6ljande. Vad?\nA Ett perspektiv som bortser fr\u00e5n att h\u00f6gre studier\nfaktiskt inneb\u00e4r \u00f6kade krav p\u00e5 prestation.\nB En brist p\u00e5 motivation att sj\u00e4lv f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka\nutbildningens utformning till det b\u00e4ttre.\nC Ett syns\u00e4tt d\u00e4r h\u00f6gre studier enbart \u00e4r ett s\u00e4tt\natt f\u00f6rbereda sig f\u00f6r ett kommande arbetsliv.\nD En f\u00f6rv\u00e4ntan om att utbildningen ska anpassas\ntill enskilda studenters \u00f6nskem\u00e5l.\n", "ideal": "C"}, {"prompt": "Studentfabriken\nNu har vi l\u00e4rt alla grundskoleelever att fr\u00e5ga \u201dVad ska det\nvara bra f\u00f6r?\u201d och alla gymnasieelever att fr\u00e5ga \u201dKommer\ndet p\u00e5 betyget?\u201d Att fokusera yrkesanknytning p\u00e5 universitetet \u00e4r en f\u00f6rl\u00e4ngning av samma syns\u00e4tt; det viktiga \u00e4r inte fascinationen inf\u00f6r ny kunskap, utan \u201dKommer det p\u00e5 tentan?\u201d och \u201dVad kan jag f\u00e5 ut av det h\u00e4r?\u201d\nUniversiteten uppstod historiskt sett i Europa, och\nEuropas h\u00f6gre utbildning var l\u00e4nge beundrad i \u00f6vriga\ndelar av v\u00e4rlden. Under de senare decennierna har dock\nuniversiteten utsatts f\u00f6r h\u00e5rdh\u00e4nt statlig p\u00e5verkan i\n\u00adsamband med \u00adatt \u00adallt \u00adfler \u00adi \u00adden \u00adunga \u00adgenerationen \u00adf\u00f6rv\u00e4ntas\u00ad genomg\u00e5 \u00adh\u00f6gre\u00ad utbildning. \u00adDen \u00ad\u201dgymnasifiering\u201d\u00ad\nsom nu p\u00e5g\u00e5r d\u00f6ljs genom att man oavbrutet talar om\nyrkesanknytning och om kvalitet och utv\u00e4rdering.\nIngen talar om vikten av kunskap eller om att kunskap\u00adberikar \u00aden \u00adperson. \u00adI\u2009st\u00e4llet \u00adr\u00e5der \u00aden \u00adinstrumentell syn p\u00e5 utbildning, vilket tillsammans med den ekonomisk-tekniska jargongen \u00e4r direkt f\u00f6r\u00f6dmjukande f\u00f6r\nuniversitetsl\u00e4rarna och minskar deras motivation. Till\ndetta nya massuniversitet antas studenter med ibland\ndirekt svaga f\u00f6rkunskaper samtidigt som det st\u00e4lls krav\np\u00e5 h\u00f6gskolan att skapa genomstr\u00f6mning genom att institutionernas\u00ad finansiering\u00ad\u00e4r\u00adknuten\u00ad till\u00adantalet\u00adstudenter som antas och godk\u00e4nns. H\u00f6gskolan f\u00f6rv\u00e4ntas\n\u00e5stadkomma den t\u00e4nkta f\u00f6rvandlingen hos studenterna\noavsett omst\u00e4ndigheterna, och produktionsprocessen\nska kvalitetss\u00e4kras. \n\nInstrumentella trender kommer inte bara fr\u00e5n nationella utan ocks\u00e5 fr\u00e5n europeiska instanser. Ett exempel\np\u00e5 det sistn\u00e4mnda \u00e4r Bologna-avtalet fr\u00e5n 1999, som sl\u00e5r\nfast att europeiska universitet ska formulera sina kursm\u00e5l som kompetenser. Studenternas examensbevis ska\nvisa vilka kompetenser de har, vilket antas \u00f6ka deras anst\u00e4llningsbarhet och r\u00f6rlighet. Bologna-beslutet \u00e4r arbetsmarknadsinriktat, och f\u00f6rmodligen har den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varit p\u00e5drivande.\nF\u00f6r utomst\u00e5ende kan det synas oviktigt eller till och\nmed bra att \u00e4mnesm\u00e5len formuleras som n\u00e5got som\nstudenten kan g\u00f6ra snarare \u00e4n som n\u00e5got som studenten\nhar f\u00f6rst\u00e5tt, men det f\u00f6rst\u00e4rker den tendens studenter\nhar fr\u00e5n grund- och gymnasieskolan att se utbildning\ninstrumentellt och att inrikta sig p\u00e5 att \u201dg\u00e5 igenom\u201d en\nviss utbildning snarare \u00e4n att skaffa sig kunskaper.\nDet smarta anses vara att ligga precis \u00f6ver gr\u00e4nsen\nf\u00f6r godk\u00e4nt och inte \u00f6dsla tid i on\u00f6dan p\u00e5 en kurs. Utbildningen ses som ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont f\u00f6r att f\u00e5 ett arbete\nsnarare \u00e4n som personlig utveckling. Det \u00e4r omvittnat\nsv\u00e5rt att f\u00e5 studenter att l\u00e4sa annat \u00e4n kurslitteratur eller\natt g\u00e5 p\u00e5 f\u00f6redrag och diskussioner som inte \u00e4r obligatoriska.\nResultatet blir att universitetet blir mer av studentfabrik, mindre av intellektuell m\u00f6tesplats. \n\nVilken av f\u00f6ljande st\u00e5ndpunkter ligger till grund\nf\u00f6r textf\u00f6rfattarens argumentation?\nA Utv\u00e4rdering och kvalitetskontroll b\u00f6r ges st\u00f6rre\nutrymme inom den h\u00f6gre utbildningen.\nB H\u00f6gre utbildning b\u00f6r vara n\u00e5got mer \u00e4n en f\u00f6rl\u00e4ngning av gymnasieskolan.\nC Utvecklingen i Europa b\u00f6r ses som ett varnande\nexempel f\u00f6r den h\u00f6gre utbildningen i Sverige.\nD Den h\u00f6gre utbildningen b\u00f6r anpassas till kunskapsniv\u00e5n hos dagens studenter\n", "ideal": "B"}, {"prompt": "Digitaliseringspolitik*\nSverige ska vara b\u00e4st i v\u00e4rlden p\u00e5 att anv\u00e4nda digitaliseringens m\u00f6jligheter. Det sl\u00e5r regeringen fast i den nyligen presenterade strategin F\u00f6r ett h\u00e5llbart digitaliserat\nSverige. Men de riktlinjer som formuleras f\u00f6rbig\u00e5r m\u00e4rkligt nog de senaste \u00e5rens genomgripande it-drivna samh\u00e4llsomvandling och de reaktioner den v\u00e4ckt i andra\nl\u00e4nder. Med globala och monopolistiska plattformsbolag\nhar en ny ekonomi och maktf\u00f6rdelning uppst\u00e5tt. Utan\ndenna insikt blir f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka demokratin och l\u00f6sa v\u00e5r tids problem inte stort mer \u00e4n fromma\nf\u00f6rhoppningar.\n\u00c4nda sedan b\u00f6rjan av 1990-talet p\u00e5g\u00e5r genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar i global skala inom praktiskt taget alla\nsamh\u00e4llsomr\u00e5den. Till en b\u00f6rjan fungerade internet som\nh\u00e4vst\u00e5ng. Nu har uppkopplade enheter, digitala plattformar,\u00ad artificiell\u00adintelligens, \u00addet \u00ads\u00e5 \u00adkallade \u00admolnet \u00adoch \u00admassdata tillkommit. Kraften i omvandlingen illustreras av\natt \u00addet\u00ad i\u00addag \u00ad\u00e5terfinns\u00ad fem\u00ad plattformsbolag \u00adbland \u00adv\u00e4rldens tio h\u00f6gst v\u00e4rderade f\u00f6retag. F\u00f6r tio \u00e5r sedan var det endast ett.\nTill helt nyligen har den nya teknikens verkliga och\ninbillade f\u00f6rtj\u00e4nster dominerat den etablerade synen: Ju\nmer digitalisering desto b\u00e4ttre! Men f\u00f6rhoppningar om\n\u00f6kad demokrati, mer egenmakt och fri opinionsbildning\nhar \u00adgrusats \u00adoch \u00adi \u00adflera \u00adfall\u00ad v\u00e4nts\u00ad till\u00ad sin \u00admotsats. \u00adUtvecklingen p\u00e5 n\u00e4tet har kommit att handla om dold \u00f6vervakning, hatkampanjer, manipulerad nyhetsf\u00f6rmedling och\nkommersialisering p\u00e5driven av annonsbolag som Google och Facebook, b\u00e5da med lejonparten av int\u00e4kterna fr\u00e5n\nreklam. I takt med att en allt st\u00f6rre del av m\u00e4nniskors\ntillvaro utspelar sig p\u00e5 digitala plattformar \u00f6kar den enskildes beroende av dessa.\nF\u00f6r omkring tre \u00e5r sedan inleddes det som kommit att\nkallas internets politiska period. Myndigheter i olika l\u00e4nder reagerade p\u00e5 att den digitala ekonomin ocks\u00e5 inneb\u00e4r\nkonkurrensh\u00e4mmande monopol, aggressiv skatteplanering, angrepp mot g\u00e4llande lagar och l\u00e4ttvindig hantering\nav medborgardata. Exempel \u00e4r EU:s aktion mot Googles\nskatteuppl\u00e4gg, Barack Obamas tal om slutet p\u00e5 Wild Wild\nWest \u00adoch\u00ad flera \u00adst\u00e4ders \u00adingrepp\u00ad mot\u00ad delningstj\u00e4nsterna Uber och Airbnb. \u00c4ven EU:s kommande lag om persondata (GDPR) h\u00f6r hit. Detta \u00e4r sannolikt bara b\u00f6rjan p\u00e5\nf\u00f6rs\u00f6ken att leda in den digitala utvecklingen p\u00e5 tydligt\nsamh\u00e4llsnyttiga banor, n\u00e5got som tycks ha g\u00e5tt den\nsvenska regeringen f\u00f6rbi.\nI den digitala ekonomin \u00e4r data den strategiska r\u00e5varan. Den \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r storskalig handel. Personuppgifter \u00e4r s\u00e4rskilt attraktiva. Lockande gratiserbjudanden\nvisar sig vara betaltj\u00e4nster med anv\u00e4ndarnas data som\nmotprestation. De viktigaste slutprodukterna \u00e4r v\u00e5rt konsumtionsbeteende och v\u00e5ra \u00e5sikter, som i \u00f6kad utstr\u00e4ckning\u00adp\u00e5verkas\u00admed\u00adhj\u00e4lp\u00adav\u00adf\u00f6rfinade\u00adpsykologiskatekniker. Att s\u00e5dana f\u00f6rekom i Donald Trumps valkampanj blev f\u00f6r m\u00e5nga en \u00f6gon\u00f6ppnare.\nNavet i denna digitala ekonomi \u00e4r plattformar som\nm\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r producenter, konsumenter och v\u00e4nner att\nm\u00f6tas med aldrig tidigare sk\u00e5dad effektivitet och r\u00e4ckvidd, allt under \u00e4garens styrande principer och dataf\u00e5ngst. F\u00f6rst nyligen har forskningen f\u00f6rst\u00e5tt plattformarnas\u00ad raffinerade \u00adkombination \u00adav \u00adkommando\u00ad \u00adoch marknadslogik. Genom algoritmer (instruktioner) som\nstyr transaktionerna kan anv\u00e4ndarna f\u00e5s att p\u00e5 eget\ninitiativ f\u00f6rskjuta sina val i den riktning \u00e4garen \u00f6nskar.\n\u00d6kad \u00adtrafik \u00adp\u00e5 \u00adplattformarna\u00ad skapar\u00ad mer \u00addata, \u00adger \u00adanv\u00e4ndarna \u00adst\u00f6rre \u00adutbyte, \u00adlockar\u00ad till\u00ad sig\u00ad fler\u00ad bes\u00f6kare \u00adoch \u00f6kar bolagens v\u00e4rde i sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande processer, vilket f\u00f6rklarar deras blixtsnabba tillv\u00e4xt. I kappl\u00f6pningen\nmellan f\u00f6retag tar segraren hem hela vinsten.\nGrundl\u00e4ggande samh\u00e4llsfunktioner \u00e4r i v\u00e4xande utstr\u00e4ckning beroende av de stora plattformsf\u00f6retagen.\nDe m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r, i likhet med bankerna, drivas p\u00e5 ett\nansvarsfullt s\u00e4tt. Politiker och myndigheter st\u00e5r inf\u00f6r\nstora utmaningar. \u00c5 ena sidan \u00f6ppnar plattformarna f\u00f6r\neffektivisering, milj\u00f6anpassning och sv\u00e5r\u00f6verskattade\nvinster f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin. \u00c5 andra sidan har just\ndetta gett ett begr\u00e4nsat antal f\u00f6retag en oproportionerligt stor makt. Att st\u00e4vja denna koncentration och samtidigt ta till vara digitaliseringens positiva effekter f\u00f6r\nsamh\u00e4llet i stort \u00e4r uppgiften.\nTre saker som b\u00f6r testas i detta arbete \u00e4r:\n1. Tydliga och restriktiva spelregler f\u00f6r vilka krav som\nf\u00e5r st\u00e4llas p\u00e5 anv\u00e4ndarna. Anv\u00e4ndarnas r\u00e4tt till sina data\noch\u00adatt\u00adf\u00e5\u00aden\u00adbeg\u00e4rd\u00adflytt\u00adtill\u00adannan\u00adplattform\u00adgenomf\u00f6rdskulle fr\u00e4mja konkurrensen och begr\u00e4nsa monopolens\nmakt. Mer \u00f6ppna data b\u00f6r kr\u00e4vas inte bara fr\u00e5n offentliga instanser. Ocks\u00e5 privata bolag m\u00e5ste bidra eftersom\nde bygger sin maktst\u00e4llning p\u00e5 information fr\u00e5n anv\u00e4ndare och myndigheter. D\u00e5 gynnas allm\u00e4nna intressen och\nmindre bolag. Till exempel \u00e4r tyska f\u00f6rs\u00e4kringsbolag\nskyldiga att dela sina data f\u00f6r konkurrensens skull.\n2. Plattformar i offentlig regi och st\u00f6d till de kooperativa organisationerna. Det skulle gynna konkurrens och\nvalfrihet och mildra de privata bolagens totala dominans.\nI Frankrike utmanar regeringen Uber genom Le Taxi, en\ntj\u00e4nst\u00admed\u00ad50 000\u00adanknutna\u00adtaxibilar.\u00adAllm\u00e4nintressetoch anv\u00e4ndarintresset blir d\u00e5 motvikter till vinstintresset\u00adsom\u00addrivkrafter\u00adi\u00addigitaliseringen.\u00adOmfattande\u00adtrafikp\u00e5 offentliga plattformar uppn\u00e5s genom den offentliga\nsektorns dominans p\u00e5 omr\u00e5den som skatteuppb\u00f6rd,\ntransportinfrastruktur \u00adoch \u00adoffentligt\u00ad finansierad sjukv\u00e5rd. I likhet med privat sektor skulle offentlig sektor,\ngenom direktkontakt med medborgarna, kunna anpassa\nsina erbjudanden till behov och \u00f6nskem\u00e5l samt efter politiska prioriteringar. \u00d6verl\u00e5ts kontakterna till privata\nintressen g\u00e5r denna m\u00f6jlighet f\u00f6rlorad och medborgarna\ntvingas bidra till privat vinstskapande.\n3. Radikala, digitalt drivna innovationer utformade\nsom svar p\u00e5 den offentliga sektorns stora utmaningar.\nMed klimathot, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, segregation, \u00f6kade f\u00f6rdelningsproblem och resursbrist p\u00e5 agendan \u00e4r sm\u00e5skaliga f\u00f6rb\u00e4ttringar s\u00e4llan tillr\u00e4ckliga. Nya s\u00e4tt att tillhandah\u00e5lla grundl\u00e4ggande funktioner skapas i privat\nsektor, ofta med hj\u00e4lp av digitala plattformar. S\u00e5 kallade\nstart up-f\u00f6retag arbetar frenetiskt fram nya aff\u00e4rsid\u00e9er\nmed vinstintresset som drivkraft. Inom offentlig sektor, med halva BNP, \u00e4r motsvarande arbete med att formulera omv\u00e4lvande reformf\u00f6rslag starkt eftersatt. Som en\nblygsam b\u00f6rjan skulle Statskontoret och innovationsmyndigheten Vinnova kunna f\u00e5 ett utvidgat uppdrag. Det\n\u00e4r n\u00e4r de ofta of\u00f6rutsedda m\u00f6jligheterna till politiska\nomkopplingar\u00ad uppst\u00e5r\u00ad som\u00adid\u00e9erna\u00adm\u00e5ste\u00ad finnas\u00ad tillhands.\nOm regeringar inte vill ha en digital ekonomi dominerad av ett f\u00e5tal j\u00e4ttar, m\u00e5ste de agera snabbt. F\u00f6r ett litet\nland som Sverige med konkurrensutsatt ekonomi \u00e4r det\ns\u00e4rskilt viktigt med en dj\u00e4rv och klarsynt digitaliseringspolitik.\nAnders \u00adGullberg\n* Texten \u00e4r skriven 2017.\n\nVad antyder textf\u00f6rfattaren att regeringens\nresonemang kring digitalisering visar?\nA Att regeringen \u00e4r okunnig och naiv.\nB Att regeringen har gl\u00f6mt bort demokratiaspekten.\nC Att regeringen g\u00e5r h\u00e4ndelserna i f\u00f6rv\u00e4g.\nD Att regeringen \u00f6verskattar digitaliseringens\nekonomiska potential.\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "Digitaliseringspolitik*\nSverige ska vara b\u00e4st i v\u00e4rlden p\u00e5 att anv\u00e4nda digitaliseringens m\u00f6jligheter. Det sl\u00e5r regeringen fast i den nyligen presenterade strategin F\u00f6r ett h\u00e5llbart digitaliserat\nSverige. Men de riktlinjer som formuleras f\u00f6rbig\u00e5r m\u00e4rkligt nog de senaste \u00e5rens genomgripande it-drivna samh\u00e4llsomvandling och de reaktioner den v\u00e4ckt i andra\nl\u00e4nder. Med globala och monopolistiska plattformsbolag\nhar en ny ekonomi och maktf\u00f6rdelning uppst\u00e5tt. Utan\ndenna insikt blir f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka demokratin och l\u00f6sa v\u00e5r tids problem inte stort mer \u00e4n fromma\nf\u00f6rhoppningar.\n\u00c4nda sedan b\u00f6rjan av 1990-talet p\u00e5g\u00e5r genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar i global skala inom praktiskt taget alla\nsamh\u00e4llsomr\u00e5den. Till en b\u00f6rjan fungerade internet som\nh\u00e4vst\u00e5ng. Nu har uppkopplade enheter, digitala plattformar,\u00ad artificiell\u00adintelligens, \u00addet \u00ads\u00e5 \u00adkallade \u00admolnet \u00adoch \u00admassdata tillkommit. Kraften i omvandlingen illustreras av\natt \u00addet\u00ad i\u00addag \u00ad\u00e5terfinns\u00ad fem\u00ad plattformsbolag \u00adbland \u00adv\u00e4rldens tio h\u00f6gst v\u00e4rderade f\u00f6retag. F\u00f6r tio \u00e5r sedan var det endast ett.\nTill helt nyligen har den nya teknikens verkliga och\ninbillade f\u00f6rtj\u00e4nster dominerat den etablerade synen: Ju\nmer digitalisering desto b\u00e4ttre! Men f\u00f6rhoppningar om\n\u00f6kad demokrati, mer egenmakt och fri opinionsbildning\nhar \u00adgrusats \u00adoch \u00adi \u00adflera \u00adfall\u00ad v\u00e4nts\u00ad till\u00ad sin \u00admotsats. \u00adUtvecklingen p\u00e5 n\u00e4tet har kommit att handla om dold \u00f6vervakning, hatkampanjer, manipulerad nyhetsf\u00f6rmedling och\nkommersialisering p\u00e5driven av annonsbolag som Google och Facebook, b\u00e5da med lejonparten av int\u00e4kterna fr\u00e5n\nreklam. I takt med att en allt st\u00f6rre del av m\u00e4nniskors\ntillvaro utspelar sig p\u00e5 digitala plattformar \u00f6kar den enskildes beroende av dessa.\nF\u00f6r omkring tre \u00e5r sedan inleddes det som kommit att\nkallas internets politiska period. Myndigheter i olika l\u00e4nder reagerade p\u00e5 att den digitala ekonomin ocks\u00e5 inneb\u00e4r\nkonkurrensh\u00e4mmande monopol, aggressiv skatteplanering, angrepp mot g\u00e4llande lagar och l\u00e4ttvindig hantering\nav medborgardata. Exempel \u00e4r EU:s aktion mot Googles\nskatteuppl\u00e4gg, Barack Obamas tal om slutet p\u00e5 Wild Wild\nWest \u00adoch\u00ad flera \u00adst\u00e4ders \u00adingrepp\u00ad mot\u00ad delningstj\u00e4nsterna Uber och Airbnb. \u00c4ven EU:s kommande lag om persondata (GDPR) h\u00f6r hit. Detta \u00e4r sannolikt bara b\u00f6rjan p\u00e5\nf\u00f6rs\u00f6ken att leda in den digitala utvecklingen p\u00e5 tydligt\nsamh\u00e4llsnyttiga banor, n\u00e5got som tycks ha g\u00e5tt den\nsvenska regeringen f\u00f6rbi.\nI den digitala ekonomin \u00e4r data den strategiska r\u00e5varan. Den \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r storskalig handel. Personuppgifter \u00e4r s\u00e4rskilt attraktiva. Lockande gratiserbjudanden\nvisar sig vara betaltj\u00e4nster med anv\u00e4ndarnas data som\nmotprestation. De viktigaste slutprodukterna \u00e4r v\u00e5rt konsumtionsbeteende och v\u00e5ra \u00e5sikter, som i \u00f6kad utstr\u00e4ckning\u00adp\u00e5verkas\u00admed\u00adhj\u00e4lp\u00adav\u00adf\u00f6rfinade\u00adpsykologiskatekniker. Att s\u00e5dana f\u00f6rekom i Donald Trumps valkampanj blev f\u00f6r m\u00e5nga en \u00f6gon\u00f6ppnare.\nNavet i denna digitala ekonomi \u00e4r plattformar som\nm\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r producenter, konsumenter och v\u00e4nner att\nm\u00f6tas med aldrig tidigare sk\u00e5dad effektivitet och r\u00e4ckvidd, allt under \u00e4garens styrande principer och dataf\u00e5ngst. F\u00f6rst nyligen har forskningen f\u00f6rst\u00e5tt plattformarnas\u00ad raffinerade \u00adkombination \u00adav \u00adkommando\u00ad \u00adoch marknadslogik. Genom algoritmer (instruktioner) som\nstyr transaktionerna kan anv\u00e4ndarna f\u00e5s att p\u00e5 eget\ninitiativ f\u00f6rskjuta sina val i den riktning \u00e4garen \u00f6nskar.\n\u00d6kad \u00adtrafik \u00adp\u00e5 \u00adplattformarna\u00ad skapar\u00ad mer \u00addata, \u00adger \u00adanv\u00e4ndarna \u00adst\u00f6rre \u00adutbyte, \u00adlockar\u00ad till\u00ad sig\u00ad fler\u00ad bes\u00f6kare \u00adoch \u00f6kar bolagens v\u00e4rde i sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande processer, vilket f\u00f6rklarar deras blixtsnabba tillv\u00e4xt. I kappl\u00f6pningen\nmellan f\u00f6retag tar segraren hem hela vinsten.\nGrundl\u00e4ggande samh\u00e4llsfunktioner \u00e4r i v\u00e4xande utstr\u00e4ckning beroende av de stora plattformsf\u00f6retagen.\nDe m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r, i likhet med bankerna, drivas p\u00e5 ett\nansvarsfullt s\u00e4tt. Politiker och myndigheter st\u00e5r inf\u00f6r\nstora utmaningar. \u00c5 ena sidan \u00f6ppnar plattformarna f\u00f6r\neffektivisering, milj\u00f6anpassning och sv\u00e5r\u00f6verskattade\nvinster f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin. \u00c5 andra sidan har just\ndetta gett ett begr\u00e4nsat antal f\u00f6retag en oproportionerligt stor makt. Att st\u00e4vja denna koncentration och samtidigt ta till vara digitaliseringens positiva effekter f\u00f6r\nsamh\u00e4llet i stort \u00e4r uppgiften.\nTre saker som b\u00f6r testas i detta arbete \u00e4r:\n1. Tydliga och restriktiva spelregler f\u00f6r vilka krav som\nf\u00e5r st\u00e4llas p\u00e5 anv\u00e4ndarna. Anv\u00e4ndarnas r\u00e4tt till sina data\noch\u00adatt\u00adf\u00e5\u00aden\u00adbeg\u00e4rd\u00adflytt\u00adtill\u00adannan\u00adplattform\u00adgenomf\u00f6rdskulle fr\u00e4mja konkurrensen och begr\u00e4nsa monopolens\nmakt. Mer \u00f6ppna data b\u00f6r kr\u00e4vas inte bara fr\u00e5n offentliga instanser. Ocks\u00e5 privata bolag m\u00e5ste bidra eftersom\nde bygger sin maktst\u00e4llning p\u00e5 information fr\u00e5n anv\u00e4ndare och myndigheter. D\u00e5 gynnas allm\u00e4nna intressen och\nmindre bolag. Till exempel \u00e4r tyska f\u00f6rs\u00e4kringsbolag\nskyldiga att dela sina data f\u00f6r konkurrensens skull.\n2. Plattformar i offentlig regi och st\u00f6d till de kooperativa organisationerna. Det skulle gynna konkurrens och\nvalfrihet och mildra de privata bolagens totala dominans.\nI Frankrike utmanar regeringen Uber genom Le Taxi, en\ntj\u00e4nst\u00admed\u00ad50 000\u00adanknutna\u00adtaxibilar.\u00adAllm\u00e4nintressetoch anv\u00e4ndarintresset blir d\u00e5 motvikter till vinstintresset\u00adsom\u00addrivkrafter\u00adi\u00addigitaliseringen.\u00adOmfattande\u00adtrafikp\u00e5 offentliga plattformar uppn\u00e5s genom den offentliga\nsektorns dominans p\u00e5 omr\u00e5den som skatteuppb\u00f6rd,\ntransportinfrastruktur \u00adoch \u00adoffentligt\u00ad finansierad sjukv\u00e5rd. I likhet med privat sektor skulle offentlig sektor,\ngenom direktkontakt med medborgarna, kunna anpassa\nsina erbjudanden till behov och \u00f6nskem\u00e5l samt efter politiska prioriteringar. \u00d6verl\u00e5ts kontakterna till privata\nintressen g\u00e5r denna m\u00f6jlighet f\u00f6rlorad och medborgarna\ntvingas bidra till privat vinstskapande.\n3. Radikala, digitalt drivna innovationer utformade\nsom svar p\u00e5 den offentliga sektorns stora utmaningar.\nMed klimathot, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, segregation, \u00f6kade f\u00f6rdelningsproblem och resursbrist p\u00e5 agendan \u00e4r sm\u00e5skaliga f\u00f6rb\u00e4ttringar s\u00e4llan tillr\u00e4ckliga. Nya s\u00e4tt att tillhandah\u00e5lla grundl\u00e4ggande funktioner skapas i privat\nsektor, ofta med hj\u00e4lp av digitala plattformar. S\u00e5 kallade\nstart up-f\u00f6retag arbetar frenetiskt fram nya aff\u00e4rsid\u00e9er\nmed vinstintresset som drivkraft. Inom offentlig sektor, med halva BNP, \u00e4r motsvarande arbete med att formulera omv\u00e4lvande reformf\u00f6rslag starkt eftersatt. Som en\nblygsam b\u00f6rjan skulle Statskontoret och innovationsmyndigheten Vinnova kunna f\u00e5 ett utvidgat uppdrag. Det\n\u00e4r n\u00e4r de ofta of\u00f6rutsedda m\u00f6jligheterna till politiska\nomkopplingar\u00ad uppst\u00e5r\u00ad som\u00adid\u00e9erna\u00adm\u00e5ste\u00ad finnas\u00ad tillhands.\nOm regeringar inte vill ha en digital ekonomi dominerad av ett f\u00e5tal j\u00e4ttar, m\u00e5ste de agera snabbt. F\u00f6r ett litet\nland som Sverige med konkurrensutsatt ekonomi \u00e4r det\ns\u00e4rskilt viktigt med en dj\u00e4rv och klarsynt digitaliseringspolitik.\nAnders \u00adGullberg\n* Texten \u00e4r skriven 2017.\n\nVarf\u00f6r kallas den senaste tidens utveckling f\u00f6r\n\u201dinternets politiska period\u201d, enligt textf\u00f6rfattaren?\nA F\u00f6r att internet alltmer anv\u00e4nds som ett verktyg\ni den partipolitiska maktkampen.\nB F\u00f6r att politiker s\u00e4tter allt st\u00f6rre hopp till att\ndigitalisering ska l\u00f6sa samh\u00e4llets problem.\nC F\u00f6r att internet f\u00e5r en allt viktigare roll som\narena f\u00f6r politiska diskussioner.\nD F\u00f6r att politiker allt oftare f\u00f6rs\u00f6ker reglera det\nsom sker p\u00e5 internet.\n", "ideal": "D"}, {"prompt": "Digitaliseringspolitik*\nSverige ska vara b\u00e4st i v\u00e4rlden p\u00e5 att anv\u00e4nda digitaliseringens m\u00f6jligheter. Det sl\u00e5r regeringen fast i den nyligen presenterade strategin F\u00f6r ett h\u00e5llbart digitaliserat\nSverige. Men de riktlinjer som formuleras f\u00f6rbig\u00e5r m\u00e4rkligt nog de senaste \u00e5rens genomgripande it-drivna samh\u00e4llsomvandling och de reaktioner den v\u00e4ckt i andra\nl\u00e4nder. Med globala och monopolistiska plattformsbolag\nhar en ny ekonomi och maktf\u00f6rdelning uppst\u00e5tt. Utan\ndenna insikt blir f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka demokratin och l\u00f6sa v\u00e5r tids problem inte stort mer \u00e4n fromma\nf\u00f6rhoppningar.\n\u00c4nda sedan b\u00f6rjan av 1990-talet p\u00e5g\u00e5r genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar i global skala inom praktiskt taget alla\nsamh\u00e4llsomr\u00e5den. Till en b\u00f6rjan fungerade internet som\nh\u00e4vst\u00e5ng. Nu har uppkopplade enheter, digitala plattformar,\u00ad artificiell\u00adintelligens, \u00addet \u00ads\u00e5 \u00adkallade \u00admolnet \u00adoch \u00admassdata tillkommit. Kraften i omvandlingen illustreras av\natt \u00addet\u00ad i\u00addag \u00ad\u00e5terfinns\u00ad fem\u00ad plattformsbolag \u00adbland \u00adv\u00e4rldens tio h\u00f6gst v\u00e4rderade f\u00f6retag. F\u00f6r tio \u00e5r sedan var det endast ett.\nTill helt nyligen har den nya teknikens verkliga och\ninbillade f\u00f6rtj\u00e4nster dominerat den etablerade synen: Ju\nmer digitalisering desto b\u00e4ttre! Men f\u00f6rhoppningar om\n\u00f6kad demokrati, mer egenmakt och fri opinionsbildning\nhar \u00adgrusats \u00adoch \u00adi \u00adflera \u00adfall\u00ad v\u00e4nts\u00ad till\u00ad sin \u00admotsats. \u00adUtvecklingen p\u00e5 n\u00e4tet har kommit att handla om dold \u00f6vervakning, hatkampanjer, manipulerad nyhetsf\u00f6rmedling och\nkommersialisering p\u00e5driven av annonsbolag som Google och Facebook, b\u00e5da med lejonparten av int\u00e4kterna fr\u00e5n\nreklam. I takt med att en allt st\u00f6rre del av m\u00e4nniskors\ntillvaro utspelar sig p\u00e5 digitala plattformar \u00f6kar den enskildes beroende av dessa.\nF\u00f6r omkring tre \u00e5r sedan inleddes det som kommit att\nkallas internets politiska period. Myndigheter i olika l\u00e4nder reagerade p\u00e5 att den digitala ekonomin ocks\u00e5 inneb\u00e4r\nkonkurrensh\u00e4mmande monopol, aggressiv skatteplanering, angrepp mot g\u00e4llande lagar och l\u00e4ttvindig hantering\nav medborgardata. Exempel \u00e4r EU:s aktion mot Googles\nskatteuppl\u00e4gg, Barack Obamas tal om slutet p\u00e5 Wild Wild\nWest \u00adoch\u00ad flera \u00adst\u00e4ders \u00adingrepp\u00ad mot\u00ad delningstj\u00e4nsterna Uber och Airbnb. \u00c4ven EU:s kommande lag om persondata (GDPR) h\u00f6r hit. Detta \u00e4r sannolikt bara b\u00f6rjan p\u00e5\nf\u00f6rs\u00f6ken att leda in den digitala utvecklingen p\u00e5 tydligt\nsamh\u00e4llsnyttiga banor, n\u00e5got som tycks ha g\u00e5tt den\nsvenska regeringen f\u00f6rbi.\nI den digitala ekonomin \u00e4r data den strategiska r\u00e5varan. Den \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r storskalig handel. Personuppgifter \u00e4r s\u00e4rskilt attraktiva. Lockande gratiserbjudanden\nvisar sig vara betaltj\u00e4nster med anv\u00e4ndarnas data som\nmotprestation. De viktigaste slutprodukterna \u00e4r v\u00e5rt konsumtionsbeteende och v\u00e5ra \u00e5sikter, som i \u00f6kad utstr\u00e4ckning\u00adp\u00e5verkas\u00admed\u00adhj\u00e4lp\u00adav\u00adf\u00f6rfinade\u00adpsykologiskatekniker. Att s\u00e5dana f\u00f6rekom i Donald Trumps valkampanj blev f\u00f6r m\u00e5nga en \u00f6gon\u00f6ppnare.\nNavet i denna digitala ekonomi \u00e4r plattformar som\nm\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r producenter, konsumenter och v\u00e4nner att\nm\u00f6tas med aldrig tidigare sk\u00e5dad effektivitet och r\u00e4ckvidd, allt under \u00e4garens styrande principer och dataf\u00e5ngst. F\u00f6rst nyligen har forskningen f\u00f6rst\u00e5tt plattformarnas\u00ad raffinerade \u00adkombination \u00adav \u00adkommando\u00ad \u00adoch marknadslogik. Genom algoritmer (instruktioner) som\nstyr transaktionerna kan anv\u00e4ndarna f\u00e5s att p\u00e5 eget\ninitiativ f\u00f6rskjuta sina val i den riktning \u00e4garen \u00f6nskar.\n\u00d6kad \u00adtrafik \u00adp\u00e5 \u00adplattformarna\u00ad skapar\u00ad mer \u00addata, \u00adger \u00adanv\u00e4ndarna \u00adst\u00f6rre \u00adutbyte, \u00adlockar\u00ad till\u00ad sig\u00ad fler\u00ad bes\u00f6kare \u00adoch \u00f6kar bolagens v\u00e4rde i sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande processer, vilket f\u00f6rklarar deras blixtsnabba tillv\u00e4xt. I kappl\u00f6pningen\nmellan f\u00f6retag tar segraren hem hela vinsten.\nGrundl\u00e4ggande samh\u00e4llsfunktioner \u00e4r i v\u00e4xande utstr\u00e4ckning beroende av de stora plattformsf\u00f6retagen.\nDe m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r, i likhet med bankerna, drivas p\u00e5 ett\nansvarsfullt s\u00e4tt. Politiker och myndigheter st\u00e5r inf\u00f6r\nstora utmaningar. \u00c5 ena sidan \u00f6ppnar plattformarna f\u00f6r\neffektivisering, milj\u00f6anpassning och sv\u00e5r\u00f6verskattade\nvinster f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin. \u00c5 andra sidan har just\ndetta gett ett begr\u00e4nsat antal f\u00f6retag en oproportionerligt stor makt. Att st\u00e4vja denna koncentration och samtidigt ta till vara digitaliseringens positiva effekter f\u00f6r\nsamh\u00e4llet i stort \u00e4r uppgiften.\nTre saker som b\u00f6r testas i detta arbete \u00e4r:\n1. Tydliga och restriktiva spelregler f\u00f6r vilka krav som\nf\u00e5r st\u00e4llas p\u00e5 anv\u00e4ndarna. Anv\u00e4ndarnas r\u00e4tt till sina data\noch\u00adatt\u00adf\u00e5\u00aden\u00adbeg\u00e4rd\u00adflytt\u00adtill\u00adannan\u00adplattform\u00adgenomf\u00f6rdskulle fr\u00e4mja konkurrensen och begr\u00e4nsa monopolens\nmakt. Mer \u00f6ppna data b\u00f6r kr\u00e4vas inte bara fr\u00e5n offentliga instanser. Ocks\u00e5 privata bolag m\u00e5ste bidra eftersom\nde bygger sin maktst\u00e4llning p\u00e5 information fr\u00e5n anv\u00e4ndare och myndigheter. D\u00e5 gynnas allm\u00e4nna intressen och\nmindre bolag. Till exempel \u00e4r tyska f\u00f6rs\u00e4kringsbolag\nskyldiga att dela sina data f\u00f6r konkurrensens skull.\n2. Plattformar i offentlig regi och st\u00f6d till de kooperativa organisationerna. Det skulle gynna konkurrens och\nvalfrihet och mildra de privata bolagens totala dominans.\nI Frankrike utmanar regeringen Uber genom Le Taxi, en\ntj\u00e4nst\u00admed\u00ad50 000\u00adanknutna\u00adtaxibilar.\u00adAllm\u00e4nintressetoch anv\u00e4ndarintresset blir d\u00e5 motvikter till vinstintresset\u00adsom\u00addrivkrafter\u00adi\u00addigitaliseringen.\u00adOmfattande\u00adtrafikp\u00e5 offentliga plattformar uppn\u00e5s genom den offentliga\nsektorns dominans p\u00e5 omr\u00e5den som skatteuppb\u00f6rd,\ntransportinfrastruktur \u00adoch \u00adoffentligt\u00ad finansierad sjukv\u00e5rd. I likhet med privat sektor skulle offentlig sektor,\ngenom direktkontakt med medborgarna, kunna anpassa\nsina erbjudanden till behov och \u00f6nskem\u00e5l samt efter politiska prioriteringar. \u00d6verl\u00e5ts kontakterna till privata\nintressen g\u00e5r denna m\u00f6jlighet f\u00f6rlorad och medborgarna\ntvingas bidra till privat vinstskapande.\n3. Radikala, digitalt drivna innovationer utformade\nsom svar p\u00e5 den offentliga sektorns stora utmaningar.\nMed klimathot, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, segregation, \u00f6kade f\u00f6rdelningsproblem och resursbrist p\u00e5 agendan \u00e4r sm\u00e5skaliga f\u00f6rb\u00e4ttringar s\u00e4llan tillr\u00e4ckliga. Nya s\u00e4tt att tillhandah\u00e5lla grundl\u00e4ggande funktioner skapas i privat\nsektor, ofta med hj\u00e4lp av digitala plattformar. S\u00e5 kallade\nstart up-f\u00f6retag arbetar frenetiskt fram nya aff\u00e4rsid\u00e9er\nmed vinstintresset som drivkraft. Inom offentlig sektor, med halva BNP, \u00e4r motsvarande arbete med att formulera omv\u00e4lvande reformf\u00f6rslag starkt eftersatt. Som en\nblygsam b\u00f6rjan skulle Statskontoret och innovationsmyndigheten Vinnova kunna f\u00e5 ett utvidgat uppdrag. Det\n\u00e4r n\u00e4r de ofta of\u00f6rutsedda m\u00f6jligheterna till politiska\nomkopplingar\u00ad uppst\u00e5r\u00ad som\u00adid\u00e9erna\u00adm\u00e5ste\u00ad finnas\u00ad tillhands.\nOm regeringar inte vill ha en digital ekonomi dominerad av ett f\u00e5tal j\u00e4ttar, m\u00e5ste de agera snabbt. F\u00f6r ett litet\nland som Sverige med konkurrensutsatt ekonomi \u00e4r det\ns\u00e4rskilt viktigt med en dj\u00e4rv och klarsynt digitaliseringspolitik.\nAnders \u00adGullberg\n* Texten \u00e4r skriven 2017.\n\nVems intressen vill textf\u00f6rfattaren f\u00f6rsvara?\nA It-\u00adbolagens.\nB Myndigheternas.\nC Medborgarnas.\nD Politikernas.\n", "ideal": "C"}, {"prompt": "Digitaliseringspolitik*\nSverige ska vara b\u00e4st i v\u00e4rlden p\u00e5 att anv\u00e4nda digitaliseringens m\u00f6jligheter. Det sl\u00e5r regeringen fast i den nyligen presenterade strategin F\u00f6r ett h\u00e5llbart digitaliserat\nSverige. Men de riktlinjer som formuleras f\u00f6rbig\u00e5r m\u00e4rkligt nog de senaste \u00e5rens genomgripande it-drivna samh\u00e4llsomvandling och de reaktioner den v\u00e4ckt i andra\nl\u00e4nder. Med globala och monopolistiska plattformsbolag\nhar en ny ekonomi och maktf\u00f6rdelning uppst\u00e5tt. Utan\ndenna insikt blir f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka demokratin och l\u00f6sa v\u00e5r tids problem inte stort mer \u00e4n fromma\nf\u00f6rhoppningar.\n\u00c4nda sedan b\u00f6rjan av 1990-talet p\u00e5g\u00e5r genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar i global skala inom praktiskt taget alla\nsamh\u00e4llsomr\u00e5den. Till en b\u00f6rjan fungerade internet som\nh\u00e4vst\u00e5ng. Nu har uppkopplade enheter, digitala plattformar,\u00ad artificiell\u00adintelligens, \u00addet \u00ads\u00e5 \u00adkallade \u00admolnet \u00adoch \u00admassdata tillkommit. Kraften i omvandlingen illustreras av\natt \u00addet\u00ad i\u00addag \u00ad\u00e5terfinns\u00ad fem\u00ad plattformsbolag \u00adbland \u00adv\u00e4rldens tio h\u00f6gst v\u00e4rderade f\u00f6retag. F\u00f6r tio \u00e5r sedan var det endast ett.\nTill helt nyligen har den nya teknikens verkliga och\ninbillade f\u00f6rtj\u00e4nster dominerat den etablerade synen: Ju\nmer digitalisering desto b\u00e4ttre! Men f\u00f6rhoppningar om\n\u00f6kad demokrati, mer egenmakt och fri opinionsbildning\nhar \u00adgrusats \u00adoch \u00adi \u00adflera \u00adfall\u00ad v\u00e4nts\u00ad till\u00ad sin \u00admotsats. \u00adUtvecklingen p\u00e5 n\u00e4tet har kommit att handla om dold \u00f6vervakning, hatkampanjer, manipulerad nyhetsf\u00f6rmedling och\nkommersialisering p\u00e5driven av annonsbolag som Google och Facebook, b\u00e5da med lejonparten av int\u00e4kterna fr\u00e5n\nreklam. I takt med att en allt st\u00f6rre del av m\u00e4nniskors\ntillvaro utspelar sig p\u00e5 digitala plattformar \u00f6kar den enskildes beroende av dessa.\nF\u00f6r omkring tre \u00e5r sedan inleddes det som kommit att\nkallas internets politiska period. Myndigheter i olika l\u00e4nder reagerade p\u00e5 att den digitala ekonomin ocks\u00e5 inneb\u00e4r\nkonkurrensh\u00e4mmande monopol, aggressiv skatteplanering, angrepp mot g\u00e4llande lagar och l\u00e4ttvindig hantering\nav medborgardata. Exempel \u00e4r EU:s aktion mot Googles\nskatteuppl\u00e4gg, Barack Obamas tal om slutet p\u00e5 Wild Wild\nWest \u00adoch\u00ad flera \u00adst\u00e4ders \u00adingrepp\u00ad mot\u00ad delningstj\u00e4nsterna Uber och Airbnb. \u00c4ven EU:s kommande lag om persondata (GDPR) h\u00f6r hit. Detta \u00e4r sannolikt bara b\u00f6rjan p\u00e5\nf\u00f6rs\u00f6ken att leda in den digitala utvecklingen p\u00e5 tydligt\nsamh\u00e4llsnyttiga banor, n\u00e5got som tycks ha g\u00e5tt den\nsvenska regeringen f\u00f6rbi.\nI den digitala ekonomin \u00e4r data den strategiska r\u00e5varan. Den \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r storskalig handel. Personuppgifter \u00e4r s\u00e4rskilt attraktiva. Lockande gratiserbjudanden\nvisar sig vara betaltj\u00e4nster med anv\u00e4ndarnas data som\nmotprestation. De viktigaste slutprodukterna \u00e4r v\u00e5rt konsumtionsbeteende och v\u00e5ra \u00e5sikter, som i \u00f6kad utstr\u00e4ckning\u00adp\u00e5verkas\u00admed\u00adhj\u00e4lp\u00adav\u00adf\u00f6rfinade\u00adpsykologiskatekniker. Att s\u00e5dana f\u00f6rekom i Donald Trumps valkampanj blev f\u00f6r m\u00e5nga en \u00f6gon\u00f6ppnare.\nNavet i denna digitala ekonomi \u00e4r plattformar som\nm\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r producenter, konsumenter och v\u00e4nner att\nm\u00f6tas med aldrig tidigare sk\u00e5dad effektivitet och r\u00e4ckvidd, allt under \u00e4garens styrande principer och dataf\u00e5ngst. F\u00f6rst nyligen har forskningen f\u00f6rst\u00e5tt plattformarnas\u00ad raffinerade \u00adkombination \u00adav \u00adkommando\u00ad \u00adoch marknadslogik. Genom algoritmer (instruktioner) som\nstyr transaktionerna kan anv\u00e4ndarna f\u00e5s att p\u00e5 eget\ninitiativ f\u00f6rskjuta sina val i den riktning \u00e4garen \u00f6nskar.\n\u00d6kad \u00adtrafik \u00adp\u00e5 \u00adplattformarna\u00ad skapar\u00ad mer \u00addata, \u00adger \u00adanv\u00e4ndarna \u00adst\u00f6rre \u00adutbyte, \u00adlockar\u00ad till\u00ad sig\u00ad fler\u00ad bes\u00f6kare \u00adoch \u00f6kar bolagens v\u00e4rde i sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande processer, vilket f\u00f6rklarar deras blixtsnabba tillv\u00e4xt. I kappl\u00f6pningen\nmellan f\u00f6retag tar segraren hem hela vinsten.\nGrundl\u00e4ggande samh\u00e4llsfunktioner \u00e4r i v\u00e4xande utstr\u00e4ckning beroende av de stora plattformsf\u00f6retagen.\nDe m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r, i likhet med bankerna, drivas p\u00e5 ett\nansvarsfullt s\u00e4tt. Politiker och myndigheter st\u00e5r inf\u00f6r\nstora utmaningar. \u00c5 ena sidan \u00f6ppnar plattformarna f\u00f6r\neffektivisering, milj\u00f6anpassning och sv\u00e5r\u00f6verskattade\nvinster f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin. \u00c5 andra sidan har just\ndetta gett ett begr\u00e4nsat antal f\u00f6retag en oproportionerligt stor makt. Att st\u00e4vja denna koncentration och samtidigt ta till vara digitaliseringens positiva effekter f\u00f6r\nsamh\u00e4llet i stort \u00e4r uppgiften.\nTre saker som b\u00f6r testas i detta arbete \u00e4r:\n1. Tydliga och restriktiva spelregler f\u00f6r vilka krav som\nf\u00e5r st\u00e4llas p\u00e5 anv\u00e4ndarna. Anv\u00e4ndarnas r\u00e4tt till sina data\noch\u00adatt\u00adf\u00e5\u00aden\u00adbeg\u00e4rd\u00adflytt\u00adtill\u00adannan\u00adplattform\u00adgenomf\u00f6rdskulle fr\u00e4mja konkurrensen och begr\u00e4nsa monopolens\nmakt. Mer \u00f6ppna data b\u00f6r kr\u00e4vas inte bara fr\u00e5n offentliga instanser. Ocks\u00e5 privata bolag m\u00e5ste bidra eftersom\nde bygger sin maktst\u00e4llning p\u00e5 information fr\u00e5n anv\u00e4ndare och myndigheter. D\u00e5 gynnas allm\u00e4nna intressen och\nmindre bolag. Till exempel \u00e4r tyska f\u00f6rs\u00e4kringsbolag\nskyldiga att dela sina data f\u00f6r konkurrensens skull.\n2. Plattformar i offentlig regi och st\u00f6d till de kooperativa organisationerna. Det skulle gynna konkurrens och\nvalfrihet och mildra de privata bolagens totala dominans.\nI Frankrike utmanar regeringen Uber genom Le Taxi, en\ntj\u00e4nst\u00admed\u00ad50 000\u00adanknutna\u00adtaxibilar.\u00adAllm\u00e4nintressetoch anv\u00e4ndarintresset blir d\u00e5 motvikter till vinstintresset\u00adsom\u00addrivkrafter\u00adi\u00addigitaliseringen.\u00adOmfattande\u00adtrafikp\u00e5 offentliga plattformar uppn\u00e5s genom den offentliga\nsektorns dominans p\u00e5 omr\u00e5den som skatteuppb\u00f6rd,\ntransportinfrastruktur \u00adoch \u00adoffentligt\u00ad finansierad sjukv\u00e5rd. I likhet med privat sektor skulle offentlig sektor,\ngenom direktkontakt med medborgarna, kunna anpassa\nsina erbjudanden till behov och \u00f6nskem\u00e5l samt efter politiska prioriteringar. \u00d6verl\u00e5ts kontakterna till privata\nintressen g\u00e5r denna m\u00f6jlighet f\u00f6rlorad och medborgarna\ntvingas bidra till privat vinstskapande.\n3. Radikala, digitalt drivna innovationer utformade\nsom svar p\u00e5 den offentliga sektorns stora utmaningar.\nMed klimathot, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, segregation, \u00f6kade f\u00f6rdelningsproblem och resursbrist p\u00e5 agendan \u00e4r sm\u00e5skaliga f\u00f6rb\u00e4ttringar s\u00e4llan tillr\u00e4ckliga. Nya s\u00e4tt att tillhandah\u00e5lla grundl\u00e4ggande funktioner skapas i privat\nsektor, ofta med hj\u00e4lp av digitala plattformar. S\u00e5 kallade\nstart up-f\u00f6retag arbetar frenetiskt fram nya aff\u00e4rsid\u00e9er\nmed vinstintresset som drivkraft. Inom offentlig sektor, med halva BNP, \u00e4r motsvarande arbete med att formulera omv\u00e4lvande reformf\u00f6rslag starkt eftersatt. Som en\nblygsam b\u00f6rjan skulle Statskontoret och innovationsmyndigheten Vinnova kunna f\u00e5 ett utvidgat uppdrag. Det\n\u00e4r n\u00e4r de ofta of\u00f6rutsedda m\u00f6jligheterna till politiska\nomkopplingar\u00ad uppst\u00e5r\u00ad som\u00adid\u00e9erna\u00adm\u00e5ste\u00ad finnas\u00ad tillhands.\nOm regeringar inte vill ha en digital ekonomi dominerad av ett f\u00e5tal j\u00e4ttar, m\u00e5ste de agera snabbt. F\u00f6r ett litet\nland som Sverige med konkurrensutsatt ekonomi \u00e4r det\ns\u00e4rskilt viktigt med en dj\u00e4rv och klarsynt digitaliseringspolitik.\nAnders \u00adGullberg\n* Texten \u00e4r skriven 2017.\n\nHur kan man b\u00e4st sammanfatta textf\u00f6rfattarens vision?\nA F\u00f6rdelarna med internet ska komma hela samh\u00e4llet till nytta.\nB Internet ska f\u00e5 utvecklas med mindre statlig\nstyrning och kontroll.\nC De digitala plattformarna ska vara mindre beroende av anv\u00e4ndardata.\nD Internet ska f\u00f6rb\u00e4ttra samarbetet mellan den\noffentliga sektorn och det privata n\u00e4ringslivet.\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "Tv\u00e5 texter av f\u00f6rfattaren Kerstin Thorvall\n\u00c5NGESTMASKERAD\nDen som lever sambo med \u00e5ngesten beh\u00f6ver inte spela\np\u00e5 h\u00e4star och roulette f\u00f6r att f\u00e5 litet skjuts p\u00e5 livet. F\u00f6r\noss \u00e4r tillvaron oavbrutet en thriller, d\u00e4r man aldrig \u00e4r\ns\u00e4ker p\u00e5 om isen h\u00e5ller. Eller vem som st\u00e5r och lurar bakom h\u00f6rnet.\nJag vet, jag k\u00e4nner s\u00e5na eller har \u00e5tminstone h\u00f6rt talas\nom dem, allts\u00e5 s\u00e5na m\u00e4nniskor, som lever p\u00e5 som om\nd\u00f6den och det svarta vattnet inte fanns. Lugnt tittar de\ni planeringskalendern och ser vad de ska g\u00f6ra i morgon\noch n\u00e4sta dag och tisdagen efter semestern och vecka\nsexton n\u00e4sta \u00e5r. Det \u00e4r som att h\u00f6ra talas om livet i \u00d6vre\nVolta. N\u00e5nting mycket exotiskt och annorlunda och dit\nman nog borde \u00e5ka n\u00e5gon g\u00e5ng. Men vi hinner inte. Vi\nhar fullt sj\u00e5 med att h\u00e5lla \u00e5ngesten n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r i schack\noch helst f\u00e5 den att kl\u00e4 ut sig i glada m\u00f6ssor och praktiska \u00f6verdragskl\u00e4der, s\u00e5 att man ska slippa sk\u00e4mmas f\u00f6r\nden.\nF\u00f6r det r\u00e4cker inte med att man ska h\u00e5lla tre tigrar i\nbadrummet. De f\u00e5r inte heller m\u00e4rkas, de f\u00e5r inte vr\u00e5la\noch morra s\u00e5 att grannarna h\u00f6r. D\u00e5 kan de klaga f\u00f6r v\u00e4rden och sen kommer N\u00e4mnderna.\nDet kanske \u00e4r lika bra att de g\u00f6r det f\u00f6r resten? D\u00e5 f\u00e5r\n\u00e5ngesten n\u00e5got annat att t\u00e4nka p\u00e5. Det g\u00f6r ingenting om\nen typ i Kalle Anka-mask och allvarliga skor pl\u00f6tsligt\nst\u00e5r i tamburen och s\u00e4ger: \u201dDet var fr\u00e5n Verket.\u201d Eller:\n\u201dHur var det h\u00e4r d\u00e5?\u201d Eller: \u201dJo. Det var fr\u00e5n Kronofogdemyndigheten.\u201d\n\u201dGoddag och god dag\u201d, s\u00e4ger jag. \u201dJag ser att det \u00e4r tomten som kommer, f\u00e5r det kanske vara litet kaffe?\u201d\nS\u00e5dana bes\u00f6k plattar n\u00e4mligen till \u00e5ngesten s\u00e5 att den\ntillf\u00e4lligt kommer av sig. Synliga, faktiska olyckor och\nproblem g\u00f6r \u00e5ngesten f\u00f6rvirrad. Den f\u00e5r konkurrens, den\nkan f\u00f6rlora greppet.\n\u00c5ngestens favoritnummer \u00e4r ju skr\u00e4ck och s\u00f6mnl\u00f6shet\nsom inte har n\u00e5gra bevisliga orsaker. Vi som \u00e4r v\u00e4l\nhemmastadda med sorten, vet hur det \u00e4r att ha andn\u00f6d\noch\u00ad fl\u00e4mta\u00ad efter \u00adluft \u00adi \u00adett \u00adstort \u00advackert \u00adrum \u00add\u00e4r \u00adalla \u00adandra g\u00e4ster andas alldeles utm\u00e4rkt. Eller att vara s\u00e5 tr\u00f6tt och\nledsen att man inte kan stiga upp p\u00e5 morgonen. Nej, inte\nhuvudv\u00e4rk eller mens eller snuva eller att pappa dog\ni g\u00e5r, utan \u00e4nd\u00e5. Man bara k\u00e4nner att det inte \u00e4r n\u00e5gon\nid\u00e9 att n\u00e5gonsin mer g\u00f6ra sig till med tandborstning och\npressad apelsin.\nS\u00e5nt g\u00e5r bara f\u00f6r sig om man just blivit av med jobbet\neller \u00f6vergiven av sin \u00e4lskade, men om omgivningen ser\nen kvinna som \u00e4r frisk och smal och har det b\u00e4ttre f\u00f6r sp\u00e4nt \u00ad\u00e4n \u00adde \u00adflesta \u00adoch \u00adv\u00e4grar \u00adatt \u00adkl\u00e4 \u00adp\u00e5 \u00adsig,\u00ad d\u00e5 \u00adska \u00adhon \ninte v\u00e4nta sig n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else. Bortsk\u00e4md och egocentrisk \u00e4r det nu bara att genast rycka upp sig.\nAllts\u00e5. I s\u00e5na l\u00e4gen h\u00e4lsas alla tomtar och tillsyningsm\u00e4n som befriare. Och tandv\u00e4rk, migr\u00e4n, sv\u00e5r f\u00f6rkylning,\nmags\u00e5r, \u00adryggskott, \u00adyou\u00adname\u00adit\u200a... Och \u00adhela \u00adtiden \u00ad\u00e4r \u00addet \u00e5ngesten f\u00f6rkl\u00e4dd och g\u00f6md inne i anst\u00e4ndiga kl\u00e4der.\nJag h\u00f6rde en g\u00e5ng en \u00e4ldre och mycket klok pr\u00e4st s\u00e4ga:\n\u201dJag vet inte, men ju l\u00e4ngre jag lever, desto mer \u00e4r jag\nben\u00e4gen att tro att alla sjukdomar \u00e4r psykosomatiska.\u201d\nJa, varf\u00f6r inte? En \u00e5ngestriden m\u00e4nniska beh\u00f6ver k\u00e4rlek \u00adoch \u00adf\u00f6rst\u00e5else \u00admen \u00adf\u00e5r \u00addet \u00ads\u00e4llan,\u00ad om\u00ad det \u00adinte \u00adfinns n\u00e5got \u00adverkligt\u00ad att\u00ad peka \u00adp\u00e5.\u00ad Den \u00adokamouflerade,\u00ad oskyddade \u00e5ngesten kan man egentligen bara ha p\u00e5 mentalsjukhuset. D\u00e5 kommer dom med blommor och konfekt\noch enkronor (till telefonen) och s\u00e4ger: \u201dStackars dig.\u201d\nMen eftersom mentalsjukhus fortfarande har s\u00e5 mycket s\u00e4mre status \u00e4n de som sk\u00f6ter kroppen, s\u00e5 \u00e4r det lyckosamt \u00adom \u00adman \u00adkan \u00adf\u00e5 \u00ad\u00e5ngesten\u00ad att \u00adse\u00ad ut \u00adsom \u00adinflammation, \u00ad\nhj\u00e4rtfladder\u00ad eller \u00admystisk \u00adfeber.\u00ad\nJag \u00ad\u00e5kte \u00aden \u00adg\u00e5ng \u00adin\u00ad f\u00f6r\u00ad akut\u00ad blindtarmsinflammation och\u00ad n\u00e4r \u00adjag \u00advaknade \u00adur \u00adnarkosen \u00adfick\u00ad jag\u00ad veta \u00adatt \u00addet \u00adinte varit\u00ad n\u00e5got \u00adfel \u00adp\u00e5 \u00addenna \u00adtarm.\u00adMen \u00adsen \u00adfick \u00adjag\u00ad sjukhusbakterier i s\u00e5ret och var och feber, s\u00e5 det var inte alldeles\nf\u00f6rfelat.\nI min ungdom drogs jag med en sv\u00e5rbotad \u00e4ggledarinflammation. \u00adSvullet \u00adoch \u00adont \u00admen \u00adnormal \u00ads\u00e4nka, \u00adst\u00e4mde inte, men sjuk var jag, l\u00e5g av och till inne p\u00e5 sjukhus. Vid\nen permission blev jag med barn. Det ans\u00e5gs vara snudd\np\u00e5 ett mirakel, som mina \u00e4ggledare s\u00e5g ut, men det \u00e4gg\nsom skulle bli min andre son, visste b\u00e4ttre.\n\u00c5ngesten m\u00e5dde bra i det vackra sydfranska klimatet,\njag ville inte vara kvar d\u00e4r, men kunde inte komma mig\nf\u00f6r. \u00adTills\u00ad jag \u00adfick \u00aden \u00adrej\u00e4l \u00adgulsot\u00ad och \u00ad\u00e4ntligen \u00adkunde \u00adbest\u00e4mma mig. Den utdragna gulsotstiden var praktiskt\ntaget \u00e5ngestfri, det var en vila, trots feber och utmattning.\nMen sen blev jag ju frisk och \u00e5ngesten kunde ta nyfr\u00e4scha\u00adtag.\u00adSen\u00adflera\u00adveckor\u00adhar\u00adjag\u00adont\u00adi\u00admagen\u00admorgonoch kv\u00e4ll och ibland ocks\u00e5 p\u00e5 natten. Jag vet att det \u00e4r\n\u201dbara nerverna\u201d, f\u00f6r till slut s\u00e5 vet man alltid det. Dock.\nDet kan \u00e4nd\u00e5 n\u00e5n g\u00e5ng faktiskt vara n\u00e5got annat, n\u00e5got\nriktigt, menar jag. S\u00e5 p\u00e5 fredag ska jag r\u00f6ntgas. Jag k\u00e4nner suget, frestelsen. Att l\u00e5ta mig sjunka ner i ett mags\u00e5r,\nen tarmkatarr och inte r\u00e5 f\u00f6r.\nMan r\u00e5r inte f\u00f6r \u00e5ngest heller. Men det k\u00e4nns s\u00e5. \n\nTACKSAM?\nTacksam ska man ju vara.\nMan kunde ha ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, ha\ntappat glas\u00f6gonen i golvet och det \u00e4r fredagkv\u00e4ll.\nMan kunde vara blind, d\u00f6v, halt och f\u00f6rlamad i v\u00e4nstra\nansiktshalvan.\nMan kunde ha blivit av med alla sina t\u00e4nder.\nMan kunde vara utan v\u00e4nner och s\u00f6mnl\u00f6s.\nMan kunde vara galen\nJag vet. Allt det h\u00e4r kan drabba alla \u00e5ldrar, men troligheten blir st\u00f6rre ju \u00e4ldre man blir. Tacksamheten \u00f6ver att kunna sitta, g\u00e5, knyta sina egna\nskoband \u00e4r mera p\u00e5 sin plats sen man fyllt femtiotv\u00e5.\nTacksamheten \u00f6ver att n\u00e5gon vill ha sig (mig). \nJag \u00e4r det.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte har ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, har tappat glas\u00f6gonen en fredagkv\u00e4ll. \nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r blind, d\u00f6v, halt och\nf\u00f6rlamad i v\u00e4nstra ansiktshalvan.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag har n\u00e5gra v\u00e4nner alls och\nbara \u00e4r s\u00f6mnl\u00f6s ibland.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r mer galen \u00e4n jag \u00e4r.\nS\u00e5 mycket och mer d\u00e4rtill har jag att vara tacksam \u00f6ver.\nHur obetydliga och oviktiga \u00e4r d\u00e5 inte n\u00e5gra skrynklor\np\u00e5 halsen?\nMan ska vara tacksam \u00f6ver att man har n\u00e5gon hals\n\u00f6ver huvudtaget.\nMen jag \u00e4r inte tacksam \u00f6ver att jag f\u00f6rv\u00e4ntas bli tacksammare f\u00f6r varje \u00e5r som g\u00e5r.\nJag \u00e4r inte helt igenom s\u00e4ker p\u00e5 att tacksamhet \u00e4r en\nodelat positiv k\u00e4nsla.\nJag tror att det kan g\u00e5 inflation i tacksamhet och till slut f\u00e5r man ingenting alls f\u00f6r den. M\u00f6jligen en bit t\u00e5rta till kaffet. \n\nVarf\u00f6r k\u00e4nner jaget i \u201d\u00c5ngestmaskerad\u201d att det\ninte r\u00e4cker med att \u201dh\u00e5lla tre tigrar i badrummet\u201d?\nA F\u00f6r att man dessutom m\u00e5ste vara \u00f6ppen med sin\n\u00e5ngest f\u00f6r att minska skammen \u00f6ver den.\nB F\u00f6r att man \u00e4ven beh\u00f6ver erk\u00e4nna sin \u00e5ngest f\u00f6r\natt bli fri fr\u00e5n den.\nC F\u00f6r att omgivningen blir v\u00e4nligare inst\u00e4lld om\nman \u00e4ven sk\u00e4ms f\u00f6r sin \u00e5ngest.\nD F\u00f6r att \u00e5ngesten dessutom \u00e4r skamfylld och\nm\u00e5ste d\u00f6ljas. \n", "ideal": "D"}, {"prompt": "Tv\u00e5 texter av f\u00f6rfattaren Kerstin Thorvall\n\u00c5NGESTMASKERAD\nDen som lever sambo med \u00e5ngesten beh\u00f6ver inte spela\np\u00e5 h\u00e4star och roulette f\u00f6r att f\u00e5 litet skjuts p\u00e5 livet. F\u00f6r\noss \u00e4r tillvaron oavbrutet en thriller, d\u00e4r man aldrig \u00e4r\ns\u00e4ker p\u00e5 om isen h\u00e5ller. Eller vem som st\u00e5r och lurar bakom h\u00f6rnet.\nJag vet, jag k\u00e4nner s\u00e5na eller har \u00e5tminstone h\u00f6rt talas\nom dem, allts\u00e5 s\u00e5na m\u00e4nniskor, som lever p\u00e5 som om\nd\u00f6den och det svarta vattnet inte fanns. Lugnt tittar de\ni planeringskalendern och ser vad de ska g\u00f6ra i morgon\noch n\u00e4sta dag och tisdagen efter semestern och vecka\nsexton n\u00e4sta \u00e5r. Det \u00e4r som att h\u00f6ra talas om livet i \u00d6vre\nVolta. N\u00e5nting mycket exotiskt och annorlunda och dit\nman nog borde \u00e5ka n\u00e5gon g\u00e5ng. Men vi hinner inte. Vi\nhar fullt sj\u00e5 med att h\u00e5lla \u00e5ngesten n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r i schack\noch helst f\u00e5 den att kl\u00e4 ut sig i glada m\u00f6ssor och praktiska \u00f6verdragskl\u00e4der, s\u00e5 att man ska slippa sk\u00e4mmas f\u00f6r\nden.\nF\u00f6r det r\u00e4cker inte med att man ska h\u00e5lla tre tigrar i\nbadrummet. De f\u00e5r inte heller m\u00e4rkas, de f\u00e5r inte vr\u00e5la\noch morra s\u00e5 att grannarna h\u00f6r. D\u00e5 kan de klaga f\u00f6r v\u00e4rden och sen kommer N\u00e4mnderna.\nDet kanske \u00e4r lika bra att de g\u00f6r det f\u00f6r resten? D\u00e5 f\u00e5r\n\u00e5ngesten n\u00e5got annat att t\u00e4nka p\u00e5. Det g\u00f6r ingenting om\nen typ i Kalle Anka-mask och allvarliga skor pl\u00f6tsligt\nst\u00e5r i tamburen och s\u00e4ger: \u201dDet var fr\u00e5n Verket.\u201d Eller:\n\u201dHur var det h\u00e4r d\u00e5?\u201d Eller: \u201dJo. Det var fr\u00e5n Kronofogdemyndigheten.\u201d\n\u201dGoddag och god dag\u201d, s\u00e4ger jag. \u201dJag ser att det \u00e4r tomten som kommer, f\u00e5r det kanske vara litet kaffe?\u201d\nS\u00e5dana bes\u00f6k plattar n\u00e4mligen till \u00e5ngesten s\u00e5 att den\ntillf\u00e4lligt kommer av sig. Synliga, faktiska olyckor och\nproblem g\u00f6r \u00e5ngesten f\u00f6rvirrad. Den f\u00e5r konkurrens, den\nkan f\u00f6rlora greppet.\n\u00c5ngestens favoritnummer \u00e4r ju skr\u00e4ck och s\u00f6mnl\u00f6shet\nsom inte har n\u00e5gra bevisliga orsaker. Vi som \u00e4r v\u00e4l\nhemmastadda med sorten, vet hur det \u00e4r att ha andn\u00f6d\noch\u00ad fl\u00e4mta\u00ad efter \u00adluft \u00adi \u00adett \u00adstort \u00advackert \u00adrum \u00add\u00e4r \u00adalla \u00adandra g\u00e4ster andas alldeles utm\u00e4rkt. Eller att vara s\u00e5 tr\u00f6tt och\nledsen att man inte kan stiga upp p\u00e5 morgonen. Nej, inte\nhuvudv\u00e4rk eller mens eller snuva eller att pappa dog\ni g\u00e5r, utan \u00e4nd\u00e5. Man bara k\u00e4nner att det inte \u00e4r n\u00e5gon\nid\u00e9 att n\u00e5gonsin mer g\u00f6ra sig till med tandborstning och\npressad apelsin.\nS\u00e5nt g\u00e5r bara f\u00f6r sig om man just blivit av med jobbet\neller \u00f6vergiven av sin \u00e4lskade, men om omgivningen ser\nen kvinna som \u00e4r frisk och smal och har det b\u00e4ttre f\u00f6r sp\u00e4nt \u00ad\u00e4n \u00adde \u00adflesta \u00adoch \u00adv\u00e4grar \u00adatt \u00adkl\u00e4 \u00adp\u00e5 \u00adsig,\u00ad d\u00e5 \u00adska \u00adhon \ninte v\u00e4nta sig n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else. Bortsk\u00e4md och egocentrisk \u00e4r det nu bara att genast rycka upp sig.\nAllts\u00e5. I s\u00e5na l\u00e4gen h\u00e4lsas alla tomtar och tillsyningsm\u00e4n som befriare. Och tandv\u00e4rk, migr\u00e4n, sv\u00e5r f\u00f6rkylning,\nmags\u00e5r, \u00adryggskott, \u00adyou\u00adname\u00adit\u200a... Och \u00adhela \u00adtiden \u00ad\u00e4r \u00addet \u00e5ngesten f\u00f6rkl\u00e4dd och g\u00f6md inne i anst\u00e4ndiga kl\u00e4der.\nJag h\u00f6rde en g\u00e5ng en \u00e4ldre och mycket klok pr\u00e4st s\u00e4ga:\n\u201dJag vet inte, men ju l\u00e4ngre jag lever, desto mer \u00e4r jag\nben\u00e4gen att tro att alla sjukdomar \u00e4r psykosomatiska.\u201d\nJa, varf\u00f6r inte? En \u00e5ngestriden m\u00e4nniska beh\u00f6ver k\u00e4rlek \u00adoch \u00adf\u00f6rst\u00e5else \u00admen \u00adf\u00e5r \u00addet \u00ads\u00e4llan,\u00ad om\u00ad det \u00adinte \u00adfinns n\u00e5got \u00adverkligt\u00ad att\u00ad peka \u00adp\u00e5.\u00ad Den \u00adokamouflerade,\u00ad oskyddade \u00e5ngesten kan man egentligen bara ha p\u00e5 mentalsjukhuset. D\u00e5 kommer dom med blommor och konfekt\noch enkronor (till telefonen) och s\u00e4ger: \u201dStackars dig.\u201d\nMen eftersom mentalsjukhus fortfarande har s\u00e5 mycket s\u00e4mre status \u00e4n de som sk\u00f6ter kroppen, s\u00e5 \u00e4r det lyckosamt \u00adom \u00adman \u00adkan \u00adf\u00e5 \u00ad\u00e5ngesten\u00ad att \u00adse\u00ad ut \u00adsom \u00adinflammation, \u00ad\nhj\u00e4rtfladder\u00ad eller \u00admystisk \u00adfeber.\u00ad\nJag \u00ad\u00e5kte \u00aden \u00adg\u00e5ng \u00adin\u00ad f\u00f6r\u00ad akut\u00ad blindtarmsinflammation och\u00ad n\u00e4r \u00adjag \u00advaknade \u00adur \u00adnarkosen \u00adfick\u00ad jag\u00ad veta \u00adatt \u00addet \u00adinte varit\u00ad n\u00e5got \u00adfel \u00adp\u00e5 \u00addenna \u00adtarm.\u00adMen \u00adsen \u00adfick \u00adjag\u00ad sjukhusbakterier i s\u00e5ret och var och feber, s\u00e5 det var inte alldeles\nf\u00f6rfelat.\nI min ungdom drogs jag med en sv\u00e5rbotad \u00e4ggledarinflammation. \u00adSvullet \u00adoch \u00adont \u00admen \u00adnormal \u00ads\u00e4nka, \u00adst\u00e4mde inte, men sjuk var jag, l\u00e5g av och till inne p\u00e5 sjukhus. Vid\nen permission blev jag med barn. Det ans\u00e5gs vara snudd\np\u00e5 ett mirakel, som mina \u00e4ggledare s\u00e5g ut, men det \u00e4gg\nsom skulle bli min andre son, visste b\u00e4ttre.\n\u00c5ngesten m\u00e5dde bra i det vackra sydfranska klimatet,\njag ville inte vara kvar d\u00e4r, men kunde inte komma mig\nf\u00f6r. \u00adTills\u00ad jag \u00adfick \u00aden \u00adrej\u00e4l \u00adgulsot\u00ad och \u00ad\u00e4ntligen \u00adkunde \u00adbest\u00e4mma mig. Den utdragna gulsotstiden var praktiskt\ntaget \u00e5ngestfri, det var en vila, trots feber och utmattning.\nMen sen blev jag ju frisk och \u00e5ngesten kunde ta nyfr\u00e4scha\u00adtag.\u00adSen\u00adflera\u00adveckor\u00adhar\u00adjag\u00adont\u00adi\u00admagen\u00admorgonoch kv\u00e4ll och ibland ocks\u00e5 p\u00e5 natten. Jag vet att det \u00e4r\n\u201dbara nerverna\u201d, f\u00f6r till slut s\u00e5 vet man alltid det. Dock.\nDet kan \u00e4nd\u00e5 n\u00e5n g\u00e5ng faktiskt vara n\u00e5got annat, n\u00e5got\nriktigt, menar jag. S\u00e5 p\u00e5 fredag ska jag r\u00f6ntgas. Jag k\u00e4nner suget, frestelsen. Att l\u00e5ta mig sjunka ner i ett mags\u00e5r,\nen tarmkatarr och inte r\u00e5 f\u00f6r.\nMan r\u00e5r inte f\u00f6r \u00e5ngest heller. Men det k\u00e4nns s\u00e5. \n\nTACKSAM?\nTacksam ska man ju vara.\nMan kunde ha ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, ha\ntappat glas\u00f6gonen i golvet och det \u00e4r fredagkv\u00e4ll.\nMan kunde vara blind, d\u00f6v, halt och f\u00f6rlamad i v\u00e4nstra\nansiktshalvan.\nMan kunde ha blivit av med alla sina t\u00e4nder.\nMan kunde vara utan v\u00e4nner och s\u00f6mnl\u00f6s.\nMan kunde vara galen\nJag vet. Allt det h\u00e4r kan drabba alla \u00e5ldrar, men troligheten blir st\u00f6rre ju \u00e4ldre man blir. Tacksamheten \u00f6ver att kunna sitta, g\u00e5, knyta sina egna\nskoband \u00e4r mera p\u00e5 sin plats sen man fyllt femtiotv\u00e5.\nTacksamheten \u00f6ver att n\u00e5gon vill ha sig (mig). \nJag \u00e4r det.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte har ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, har tappat glas\u00f6gonen en fredagkv\u00e4ll. \nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r blind, d\u00f6v, halt och\nf\u00f6rlamad i v\u00e4nstra ansiktshalvan.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag har n\u00e5gra v\u00e4nner alls och\nbara \u00e4r s\u00f6mnl\u00f6s ibland.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r mer galen \u00e4n jag \u00e4r.\nS\u00e5 mycket och mer d\u00e4rtill har jag att vara tacksam \u00f6ver.\nHur obetydliga och oviktiga \u00e4r d\u00e5 inte n\u00e5gra skrynklor\np\u00e5 halsen?\nMan ska vara tacksam \u00f6ver att man har n\u00e5gon hals\n\u00f6ver huvudtaget.\nMen jag \u00e4r inte tacksam \u00f6ver att jag f\u00f6rv\u00e4ntas bli tacksammare f\u00f6r varje \u00e5r som g\u00e5r.\nJag \u00e4r inte helt igenom s\u00e4ker p\u00e5 att tacksamhet \u00e4r en\nodelat positiv k\u00e4nsla.\nJag tror att det kan g\u00e5 inflation i tacksamhet och till slut f\u00e5r man ingenting alls f\u00f6r den. M\u00f6jligen en bit t\u00e5rta till kaffet. \n\nVad av f\u00f6ljande har tillf\u00e4lligt minskat \u00e5ngesten\nhos jaget i \u201d\u00c5ngestmaskerad\u201d?\nA Snabba f\u00f6rflyttningar mellan olika milj\u00f6er.\nB F\u00f6rs\u00f6ken att identifiera \u00e5ngestens orsaker.\nC Tydliga problem som har en enkel f\u00f6rklaring.\nD Beslutet att inte sk\u00e4mmas f\u00f6r sina problem.\n", "ideal": "C"}, {"prompt": "Tv\u00e5 texter av f\u00f6rfattaren Kerstin Thorvall\n\u00c5NGESTMASKERAD\nDen som lever sambo med \u00e5ngesten beh\u00f6ver inte spela\np\u00e5 h\u00e4star och roulette f\u00f6r att f\u00e5 litet skjuts p\u00e5 livet. F\u00f6r\noss \u00e4r tillvaron oavbrutet en thriller, d\u00e4r man aldrig \u00e4r\ns\u00e4ker p\u00e5 om isen h\u00e5ller. Eller vem som st\u00e5r och lurar bakom h\u00f6rnet.\nJag vet, jag k\u00e4nner s\u00e5na eller har \u00e5tminstone h\u00f6rt talas\nom dem, allts\u00e5 s\u00e5na m\u00e4nniskor, som lever p\u00e5 som om\nd\u00f6den och det svarta vattnet inte fanns. Lugnt tittar de\ni planeringskalendern och ser vad de ska g\u00f6ra i morgon\noch n\u00e4sta dag och tisdagen efter semestern och vecka\nsexton n\u00e4sta \u00e5r. Det \u00e4r som att h\u00f6ra talas om livet i \u00d6vre\nVolta. N\u00e5nting mycket exotiskt och annorlunda och dit\nman nog borde \u00e5ka n\u00e5gon g\u00e5ng. Men vi hinner inte. Vi\nhar fullt sj\u00e5 med att h\u00e5lla \u00e5ngesten n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r i schack\noch helst f\u00e5 den att kl\u00e4 ut sig i glada m\u00f6ssor och praktiska \u00f6verdragskl\u00e4der, s\u00e5 att man ska slippa sk\u00e4mmas f\u00f6r\nden.\nF\u00f6r det r\u00e4cker inte med att man ska h\u00e5lla tre tigrar i\nbadrummet. De f\u00e5r inte heller m\u00e4rkas, de f\u00e5r inte vr\u00e5la\noch morra s\u00e5 att grannarna h\u00f6r. D\u00e5 kan de klaga f\u00f6r v\u00e4rden och sen kommer N\u00e4mnderna.\nDet kanske \u00e4r lika bra att de g\u00f6r det f\u00f6r resten? D\u00e5 f\u00e5r\n\u00e5ngesten n\u00e5got annat att t\u00e4nka p\u00e5. Det g\u00f6r ingenting om\nen typ i Kalle Anka-mask och allvarliga skor pl\u00f6tsligt\nst\u00e5r i tamburen och s\u00e4ger: \u201dDet var fr\u00e5n Verket.\u201d Eller:\n\u201dHur var det h\u00e4r d\u00e5?\u201d Eller: \u201dJo. Det var fr\u00e5n Kronofogdemyndigheten.\u201d\n\u201dGoddag och god dag\u201d, s\u00e4ger jag. \u201dJag ser att det \u00e4r tomten som kommer, f\u00e5r det kanske vara litet kaffe?\u201d\nS\u00e5dana bes\u00f6k plattar n\u00e4mligen till \u00e5ngesten s\u00e5 att den\ntillf\u00e4lligt kommer av sig. Synliga, faktiska olyckor och\nproblem g\u00f6r \u00e5ngesten f\u00f6rvirrad. Den f\u00e5r konkurrens, den\nkan f\u00f6rlora greppet.\n\u00c5ngestens favoritnummer \u00e4r ju skr\u00e4ck och s\u00f6mnl\u00f6shet\nsom inte har n\u00e5gra bevisliga orsaker. Vi som \u00e4r v\u00e4l\nhemmastadda med sorten, vet hur det \u00e4r att ha andn\u00f6d\noch\u00ad fl\u00e4mta\u00ad efter \u00adluft \u00adi \u00adett \u00adstort \u00advackert \u00adrum \u00add\u00e4r \u00adalla \u00adandra g\u00e4ster andas alldeles utm\u00e4rkt. Eller att vara s\u00e5 tr\u00f6tt och\nledsen att man inte kan stiga upp p\u00e5 morgonen. Nej, inte\nhuvudv\u00e4rk eller mens eller snuva eller att pappa dog\ni g\u00e5r, utan \u00e4nd\u00e5. Man bara k\u00e4nner att det inte \u00e4r n\u00e5gon\nid\u00e9 att n\u00e5gonsin mer g\u00f6ra sig till med tandborstning och\npressad apelsin.\nS\u00e5nt g\u00e5r bara f\u00f6r sig om man just blivit av med jobbet\neller \u00f6vergiven av sin \u00e4lskade, men om omgivningen ser\nen kvinna som \u00e4r frisk och smal och har det b\u00e4ttre f\u00f6r sp\u00e4nt \u00ad\u00e4n \u00adde \u00adflesta \u00adoch \u00adv\u00e4grar \u00adatt \u00adkl\u00e4 \u00adp\u00e5 \u00adsig,\u00ad d\u00e5 \u00adska \u00adhon \ninte v\u00e4nta sig n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else. Bortsk\u00e4md och egocentrisk \u00e4r det nu bara att genast rycka upp sig.\nAllts\u00e5. I s\u00e5na l\u00e4gen h\u00e4lsas alla tomtar och tillsyningsm\u00e4n som befriare. Och tandv\u00e4rk, migr\u00e4n, sv\u00e5r f\u00f6rkylning,\nmags\u00e5r, \u00adryggskott, \u00adyou\u00adname\u00adit\u200a... Och \u00adhela \u00adtiden \u00ad\u00e4r \u00addet \u00e5ngesten f\u00f6rkl\u00e4dd och g\u00f6md inne i anst\u00e4ndiga kl\u00e4der.\nJag h\u00f6rde en g\u00e5ng en \u00e4ldre och mycket klok pr\u00e4st s\u00e4ga:\n\u201dJag vet inte, men ju l\u00e4ngre jag lever, desto mer \u00e4r jag\nben\u00e4gen att tro att alla sjukdomar \u00e4r psykosomatiska.\u201d\nJa, varf\u00f6r inte? En \u00e5ngestriden m\u00e4nniska beh\u00f6ver k\u00e4rlek \u00adoch \u00adf\u00f6rst\u00e5else \u00admen \u00adf\u00e5r \u00addet \u00ads\u00e4llan,\u00ad om\u00ad det \u00adinte \u00adfinns n\u00e5got \u00adverkligt\u00ad att\u00ad peka \u00adp\u00e5.\u00ad Den \u00adokamouflerade,\u00ad oskyddade \u00e5ngesten kan man egentligen bara ha p\u00e5 mentalsjukhuset. D\u00e5 kommer dom med blommor och konfekt\noch enkronor (till telefonen) och s\u00e4ger: \u201dStackars dig.\u201d\nMen eftersom mentalsjukhus fortfarande har s\u00e5 mycket s\u00e4mre status \u00e4n de som sk\u00f6ter kroppen, s\u00e5 \u00e4r det lyckosamt \u00adom \u00adman \u00adkan \u00adf\u00e5 \u00ad\u00e5ngesten\u00ad att \u00adse\u00ad ut \u00adsom \u00adinflammation, \u00ad\nhj\u00e4rtfladder\u00ad eller \u00admystisk \u00adfeber.\u00ad\nJag \u00ad\u00e5kte \u00aden \u00adg\u00e5ng \u00adin\u00ad f\u00f6r\u00ad akut\u00ad blindtarmsinflammation och\u00ad n\u00e4r \u00adjag \u00advaknade \u00adur \u00adnarkosen \u00adfick\u00ad jag\u00ad veta \u00adatt \u00addet \u00adinte varit\u00ad n\u00e5got \u00adfel \u00adp\u00e5 \u00addenna \u00adtarm.\u00adMen \u00adsen \u00adfick \u00adjag\u00ad sjukhusbakterier i s\u00e5ret och var och feber, s\u00e5 det var inte alldeles\nf\u00f6rfelat.\nI min ungdom drogs jag med en sv\u00e5rbotad \u00e4ggledarinflammation. \u00adSvullet \u00adoch \u00adont \u00admen \u00adnormal \u00ads\u00e4nka, \u00adst\u00e4mde inte, men sjuk var jag, l\u00e5g av och till inne p\u00e5 sjukhus. Vid\nen permission blev jag med barn. Det ans\u00e5gs vara snudd\np\u00e5 ett mirakel, som mina \u00e4ggledare s\u00e5g ut, men det \u00e4gg\nsom skulle bli min andre son, visste b\u00e4ttre.\n\u00c5ngesten m\u00e5dde bra i det vackra sydfranska klimatet,\njag ville inte vara kvar d\u00e4r, men kunde inte komma mig\nf\u00f6r. \u00adTills\u00ad jag \u00adfick \u00aden \u00adrej\u00e4l \u00adgulsot\u00ad och \u00ad\u00e4ntligen \u00adkunde \u00adbest\u00e4mma mig. Den utdragna gulsotstiden var praktiskt\ntaget \u00e5ngestfri, det var en vila, trots feber och utmattning.\nMen sen blev jag ju frisk och \u00e5ngesten kunde ta nyfr\u00e4scha\u00adtag.\u00adSen\u00adflera\u00adveckor\u00adhar\u00adjag\u00adont\u00adi\u00admagen\u00admorgonoch kv\u00e4ll och ibland ocks\u00e5 p\u00e5 natten. Jag vet att det \u00e4r\n\u201dbara nerverna\u201d, f\u00f6r till slut s\u00e5 vet man alltid det. Dock.\nDet kan \u00e4nd\u00e5 n\u00e5n g\u00e5ng faktiskt vara n\u00e5got annat, n\u00e5got\nriktigt, menar jag. S\u00e5 p\u00e5 fredag ska jag r\u00f6ntgas. Jag k\u00e4nner suget, frestelsen. Att l\u00e5ta mig sjunka ner i ett mags\u00e5r,\nen tarmkatarr och inte r\u00e5 f\u00f6r.\nMan r\u00e5r inte f\u00f6r \u00e5ngest heller. Men det k\u00e4nns s\u00e5. \n\nTACKSAM?\nTacksam ska man ju vara.\nMan kunde ha ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, ha\ntappat glas\u00f6gonen i golvet och det \u00e4r fredagkv\u00e4ll.\nMan kunde vara blind, d\u00f6v, halt och f\u00f6rlamad i v\u00e4nstra\nansiktshalvan.\nMan kunde ha blivit av med alla sina t\u00e4nder.\nMan kunde vara utan v\u00e4nner och s\u00f6mnl\u00f6s.\nMan kunde vara galen\nJag vet. Allt det h\u00e4r kan drabba alla \u00e5ldrar, men troligheten blir st\u00f6rre ju \u00e4ldre man blir. Tacksamheten \u00f6ver att kunna sitta, g\u00e5, knyta sina egna\nskoband \u00e4r mera p\u00e5 sin plats sen man fyllt femtiotv\u00e5.\nTacksamheten \u00f6ver att n\u00e5gon vill ha sig (mig). \nJag \u00e4r det.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte har ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, har tappat glas\u00f6gonen en fredagkv\u00e4ll. \nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r blind, d\u00f6v, halt och\nf\u00f6rlamad i v\u00e4nstra ansiktshalvan.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag har n\u00e5gra v\u00e4nner alls och\nbara \u00e4r s\u00f6mnl\u00f6s ibland.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r mer galen \u00e4n jag \u00e4r.\nS\u00e5 mycket och mer d\u00e4rtill har jag att vara tacksam \u00f6ver.\nHur obetydliga och oviktiga \u00e4r d\u00e5 inte n\u00e5gra skrynklor\np\u00e5 halsen?\nMan ska vara tacksam \u00f6ver att man har n\u00e5gon hals\n\u00f6ver huvudtaget.\nMen jag \u00e4r inte tacksam \u00f6ver att jag f\u00f6rv\u00e4ntas bli tacksammare f\u00f6r varje \u00e5r som g\u00e5r.\nJag \u00e4r inte helt igenom s\u00e4ker p\u00e5 att tacksamhet \u00e4r en\nodelat positiv k\u00e4nsla.\nJag tror att det kan g\u00e5 inflation i tacksamhet och till slut f\u00e5r man ingenting alls f\u00f6r den. M\u00f6jligen en bit t\u00e5rta till kaffet. \n\nVilket ordpar beskriver b\u00e4st jaget i \u201dTacksam?\u201d?\nA N\u00f6jd och fram\u00e5tblickande.\nB Ironisk och trotsig.\nC Positiv och \u00f6dmjuk.\nD Uppgiven och sj\u00e4lvkritisk.\n", "ideal": "B"}, {"prompt": "Tv\u00e5 texter av f\u00f6rfattaren Kerstin Thorvall\n\u00c5NGESTMASKERAD\nDen som lever sambo med \u00e5ngesten beh\u00f6ver inte spela\np\u00e5 h\u00e4star och roulette f\u00f6r att f\u00e5 litet skjuts p\u00e5 livet. F\u00f6r\noss \u00e4r tillvaron oavbrutet en thriller, d\u00e4r man aldrig \u00e4r\ns\u00e4ker p\u00e5 om isen h\u00e5ller. Eller vem som st\u00e5r och lurar bakom h\u00f6rnet.\nJag vet, jag k\u00e4nner s\u00e5na eller har \u00e5tminstone h\u00f6rt talas\nom dem, allts\u00e5 s\u00e5na m\u00e4nniskor, som lever p\u00e5 som om\nd\u00f6den och det svarta vattnet inte fanns. Lugnt tittar de\ni planeringskalendern och ser vad de ska g\u00f6ra i morgon\noch n\u00e4sta dag och tisdagen efter semestern och vecka\nsexton n\u00e4sta \u00e5r. Det \u00e4r som att h\u00f6ra talas om livet i \u00d6vre\nVolta. N\u00e5nting mycket exotiskt och annorlunda och dit\nman nog borde \u00e5ka n\u00e5gon g\u00e5ng. Men vi hinner inte. Vi\nhar fullt sj\u00e5 med att h\u00e5lla \u00e5ngesten n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r i schack\noch helst f\u00e5 den att kl\u00e4 ut sig i glada m\u00f6ssor och praktiska \u00f6verdragskl\u00e4der, s\u00e5 att man ska slippa sk\u00e4mmas f\u00f6r\nden.\nF\u00f6r det r\u00e4cker inte med att man ska h\u00e5lla tre tigrar i\nbadrummet. De f\u00e5r inte heller m\u00e4rkas, de f\u00e5r inte vr\u00e5la\noch morra s\u00e5 att grannarna h\u00f6r. D\u00e5 kan de klaga f\u00f6r v\u00e4rden och sen kommer N\u00e4mnderna.\nDet kanske \u00e4r lika bra att de g\u00f6r det f\u00f6r resten? D\u00e5 f\u00e5r\n\u00e5ngesten n\u00e5got annat att t\u00e4nka p\u00e5. Det g\u00f6r ingenting om\nen typ i Kalle Anka-mask och allvarliga skor pl\u00f6tsligt\nst\u00e5r i tamburen och s\u00e4ger: \u201dDet var fr\u00e5n Verket.\u201d Eller:\n\u201dHur var det h\u00e4r d\u00e5?\u201d Eller: \u201dJo. Det var fr\u00e5n Kronofogdemyndigheten.\u201d\n\u201dGoddag och god dag\u201d, s\u00e4ger jag. \u201dJag ser att det \u00e4r tomten som kommer, f\u00e5r det kanske vara litet kaffe?\u201d\nS\u00e5dana bes\u00f6k plattar n\u00e4mligen till \u00e5ngesten s\u00e5 att den\ntillf\u00e4lligt kommer av sig. Synliga, faktiska olyckor och\nproblem g\u00f6r \u00e5ngesten f\u00f6rvirrad. Den f\u00e5r konkurrens, den\nkan f\u00f6rlora greppet.\n\u00c5ngestens favoritnummer \u00e4r ju skr\u00e4ck och s\u00f6mnl\u00f6shet\nsom inte har n\u00e5gra bevisliga orsaker. Vi som \u00e4r v\u00e4l\nhemmastadda med sorten, vet hur det \u00e4r att ha andn\u00f6d\noch\u00ad fl\u00e4mta\u00ad efter \u00adluft \u00adi \u00adett \u00adstort \u00advackert \u00adrum \u00add\u00e4r \u00adalla \u00adandra g\u00e4ster andas alldeles utm\u00e4rkt. Eller att vara s\u00e5 tr\u00f6tt och\nledsen att man inte kan stiga upp p\u00e5 morgonen. Nej, inte\nhuvudv\u00e4rk eller mens eller snuva eller att pappa dog\ni g\u00e5r, utan \u00e4nd\u00e5. Man bara k\u00e4nner att det inte \u00e4r n\u00e5gon\nid\u00e9 att n\u00e5gonsin mer g\u00f6ra sig till med tandborstning och\npressad apelsin.\nS\u00e5nt g\u00e5r bara f\u00f6r sig om man just blivit av med jobbet\neller \u00f6vergiven av sin \u00e4lskade, men om omgivningen ser\nen kvinna som \u00e4r frisk och smal och har det b\u00e4ttre f\u00f6r sp\u00e4nt \u00ad\u00e4n \u00adde \u00adflesta \u00adoch \u00adv\u00e4grar \u00adatt \u00adkl\u00e4 \u00adp\u00e5 \u00adsig,\u00ad d\u00e5 \u00adska \u00adhon \ninte v\u00e4nta sig n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else. Bortsk\u00e4md och egocentrisk \u00e4r det nu bara att genast rycka upp sig.\nAllts\u00e5. I s\u00e5na l\u00e4gen h\u00e4lsas alla tomtar och tillsyningsm\u00e4n som befriare. Och tandv\u00e4rk, migr\u00e4n, sv\u00e5r f\u00f6rkylning,\nmags\u00e5r, \u00adryggskott, \u00adyou\u00adname\u00adit\u200a... Och \u00adhela \u00adtiden \u00ad\u00e4r \u00addet \u00e5ngesten f\u00f6rkl\u00e4dd och g\u00f6md inne i anst\u00e4ndiga kl\u00e4der.\nJag h\u00f6rde en g\u00e5ng en \u00e4ldre och mycket klok pr\u00e4st s\u00e4ga:\n\u201dJag vet inte, men ju l\u00e4ngre jag lever, desto mer \u00e4r jag\nben\u00e4gen att tro att alla sjukdomar \u00e4r psykosomatiska.\u201d\nJa, varf\u00f6r inte? En \u00e5ngestriden m\u00e4nniska beh\u00f6ver k\u00e4rlek \u00adoch \u00adf\u00f6rst\u00e5else \u00admen \u00adf\u00e5r \u00addet \u00ads\u00e4llan,\u00ad om\u00ad det \u00adinte \u00adfinns n\u00e5got \u00adverkligt\u00ad att\u00ad peka \u00adp\u00e5.\u00ad Den \u00adokamouflerade,\u00ad oskyddade \u00e5ngesten kan man egentligen bara ha p\u00e5 mentalsjukhuset. D\u00e5 kommer dom med blommor och konfekt\noch enkronor (till telefonen) och s\u00e4ger: \u201dStackars dig.\u201d\nMen eftersom mentalsjukhus fortfarande har s\u00e5 mycket s\u00e4mre status \u00e4n de som sk\u00f6ter kroppen, s\u00e5 \u00e4r det lyckosamt \u00adom \u00adman \u00adkan \u00adf\u00e5 \u00ad\u00e5ngesten\u00ad att \u00adse\u00ad ut \u00adsom \u00adinflammation, \u00ad\nhj\u00e4rtfladder\u00ad eller \u00admystisk \u00adfeber.\u00ad\nJag \u00ad\u00e5kte \u00aden \u00adg\u00e5ng \u00adin\u00ad f\u00f6r\u00ad akut\u00ad blindtarmsinflammation och\u00ad n\u00e4r \u00adjag \u00advaknade \u00adur \u00adnarkosen \u00adfick\u00ad jag\u00ad veta \u00adatt \u00addet \u00adinte varit\u00ad n\u00e5got \u00adfel \u00adp\u00e5 \u00addenna \u00adtarm.\u00adMen \u00adsen \u00adfick \u00adjag\u00ad sjukhusbakterier i s\u00e5ret och var och feber, s\u00e5 det var inte alldeles\nf\u00f6rfelat.\nI min ungdom drogs jag med en sv\u00e5rbotad \u00e4ggledarinflammation. \u00adSvullet \u00adoch \u00adont \u00admen \u00adnormal \u00ads\u00e4nka, \u00adst\u00e4mde inte, men sjuk var jag, l\u00e5g av och till inne p\u00e5 sjukhus. Vid\nen permission blev jag med barn. Det ans\u00e5gs vara snudd\np\u00e5 ett mirakel, som mina \u00e4ggledare s\u00e5g ut, men det \u00e4gg\nsom skulle bli min andre son, visste b\u00e4ttre.\n\u00c5ngesten m\u00e5dde bra i det vackra sydfranska klimatet,\njag ville inte vara kvar d\u00e4r, men kunde inte komma mig\nf\u00f6r. \u00adTills\u00ad jag \u00adfick \u00aden \u00adrej\u00e4l \u00adgulsot\u00ad och \u00ad\u00e4ntligen \u00adkunde \u00adbest\u00e4mma mig. Den utdragna gulsotstiden var praktiskt\ntaget \u00e5ngestfri, det var en vila, trots feber och utmattning.\nMen sen blev jag ju frisk och \u00e5ngesten kunde ta nyfr\u00e4scha\u00adtag.\u00adSen\u00adflera\u00adveckor\u00adhar\u00adjag\u00adont\u00adi\u00admagen\u00admorgonoch kv\u00e4ll och ibland ocks\u00e5 p\u00e5 natten. Jag vet att det \u00e4r\n\u201dbara nerverna\u201d, f\u00f6r till slut s\u00e5 vet man alltid det. Dock.\nDet kan \u00e4nd\u00e5 n\u00e5n g\u00e5ng faktiskt vara n\u00e5got annat, n\u00e5got\nriktigt, menar jag. S\u00e5 p\u00e5 fredag ska jag r\u00f6ntgas. Jag k\u00e4nner suget, frestelsen. Att l\u00e5ta mig sjunka ner i ett mags\u00e5r,\nen tarmkatarr och inte r\u00e5 f\u00f6r.\nMan r\u00e5r inte f\u00f6r \u00e5ngest heller. Men det k\u00e4nns s\u00e5. \n\nTACKSAM?\nTacksam ska man ju vara.\nMan kunde ha ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, ha\ntappat glas\u00f6gonen i golvet och det \u00e4r fredagkv\u00e4ll.\nMan kunde vara blind, d\u00f6v, halt och f\u00f6rlamad i v\u00e4nstra\nansiktshalvan.\nMan kunde ha blivit av med alla sina t\u00e4nder.\nMan kunde vara utan v\u00e4nner och s\u00f6mnl\u00f6s.\nMan kunde vara galen\nJag vet. Allt det h\u00e4r kan drabba alla \u00e5ldrar, men troligheten blir st\u00f6rre ju \u00e4ldre man blir. Tacksamheten \u00f6ver att kunna sitta, g\u00e5, knyta sina egna\nskoband \u00e4r mera p\u00e5 sin plats sen man fyllt femtiotv\u00e5.\nTacksamheten \u00f6ver att n\u00e5gon vill ha sig (mig). \nJag \u00e4r det.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte har ryggskott, bl\u00e5skatarr, ont i lederna, har tappat glas\u00f6gonen en fredagkv\u00e4ll. \nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r blind, d\u00f6v, halt och\nf\u00f6rlamad i v\u00e4nstra ansiktshalvan.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag har n\u00e5gra v\u00e4nner alls och\nbara \u00e4r s\u00f6mnl\u00f6s ibland.\nJag \u00e4r tacksam \u00f6ver att jag inte \u00e4r mer galen \u00e4n jag \u00e4r.\nS\u00e5 mycket och mer d\u00e4rtill har jag att vara tacksam \u00f6ver.\nHur obetydliga och oviktiga \u00e4r d\u00e5 inte n\u00e5gra skrynklor\np\u00e5 halsen?\nMan ska vara tacksam \u00f6ver att man har n\u00e5gon hals\n\u00f6ver huvudtaget.\nMen jag \u00e4r inte tacksam \u00f6ver att jag f\u00f6rv\u00e4ntas bli tacksammare f\u00f6r varje \u00e5r som g\u00e5r.\nJag \u00e4r inte helt igenom s\u00e4ker p\u00e5 att tacksamhet \u00e4r en\nodelat positiv k\u00e4nsla.\nJag tror att det kan g\u00e5 inflation i tacksamhet och till slut f\u00e5r man ingenting alls f\u00f6r den. M\u00f6jligen en bit t\u00e5rta till kaffet. \n\nVilket av f\u00f6ljande f\u00f6renar tydligast jagen i de\nb\u00e5da texterna?\nA Att de k\u00e4mpar mot omv\u00e4rldens krav och v\u00e4rderingar.\nB Att de tittar avundsjukt p\u00e5 m\u00e4nniskor som tycks\nsakna problem.\nC Att de s\u00f6ker en f\u00f6rklaring till de sv\u00e5righeter som\nde uts\u00e4tts f\u00f6r.\nD Att de besv\u00e4ras av den \u00e5ldrande kroppens f\u00f6rfall.\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "I de fall d\u00e4r djurskydds\u00e4rendena g\u00e5r vidare till domstol vill myndigheterna vanligen\nha ett intyg, eller snarare ett _____, av den veterin\u00e4r som har varit i kontakt med\ndjuren.\nA utl\u00e4mnande\nB utf\u00f6rande\nC utl\u00e5tande\nD utn\u00e4mnande \n", "ideal": "C"}, {"prompt": "Inom medieforskningen \u00e4r man \u00f6verens om att begreppet \u201dfake news\u201d \u00e4r ett\n_____ begrepp, som anv\u00e4nds f\u00f6r att _____ alla sorters \u00e5sikter man sj\u00e4lv ogillar.\nA avigt \u2013 framh\u00e4va\nB trubbigt \u2013 avf\u00e4rda\nC markant \u2013 rannsaka\nD tr\u00e4ffs\u00e4kert \u2013 bekr\u00e4fta\n", "ideal": "B"}, {"prompt": "Vitaminer i behandlande syfte uppfattas i l\u00e4kark\u00e5ren ofta som harml\u00f6s _____,\nibland som riskabelt _____. Sannolikt riktas ofta egenbehandling med vitaminer\nalltf\u00f6r ospecifikt mot mer eller mindre diffusa symtom. M\u00e5nga vitaminbristtillst\u00e5nd\n\u00e4r ju sv\u00e5ra att fastst\u00e4lla \u00e4ven f\u00f6r l\u00e4kare, och bristsyndrom som _____, pellagra och\nberiberi har blivit s\u00e5 s\u00e4llsynta att m\u00e5nga l\u00e4kare aldrig tr\u00e4ffar p\u00e5 dem.\nA terapi \u2013 falskspel \u2013 malaria\nB placebo \u2013 kvacksalveri \u2013 sk\u00f6rbjugg\nC homeopati \u2013 lurendrejeri \u2013 kolera\nD healing \u2013 experimenterande \u2013 skolios\n", "ideal": "B"}, {"prompt": "Gr\u00e4nsen mellan vad vi \u00e4ter och inte \u00e4ter \u00e4r en intellektuell och subjektiv gr\u00e4ns, inte\nen objektiv s\u00e5dan, menar Richard Tellstr\u00f6m.\n\u2013 Lite _____ skulle man kunna s\u00e4ga att alla v\u00e5ra f\u00f6rest\u00e4llningar om math\u00e5llning \u00e4r\nhj\u00e4rnsp\u00f6ken.\nA diskret\nB kopi\u00f6st\nC formellt\nD drastiskt\n", "ideal": "D"}, {"prompt": "En person ska inte beh\u00f6va ta studiel\u00e5n f\u00f6r att l\u00e4sa s\u00e5dant som hen redan kan.\nEn viktig _____ i det livsl\u00e5nga l\u00e4randet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e4nniskor f\u00e5r _____ sig\n\u201dreell kompetens\u201d och d\u00e4rmed kan f\u00f6rkorta studietiden, menar utredaren.\nA funktion \u2013 friskriva\nB uppgift \u2013 medf\u00f6ra\nC insikt \u2013 underordna\nD komponent \u2013 tillgodor\u00e4kna\n", "ideal": "D"}, {"prompt": "De senaste decenniernas bevattningsteknik har gett oss goda sk\u00f6rdar, men riskerar\nocks\u00e5 att _____ v\u00e5ra grundvattentillg\u00e5ngar om inget g\u00f6rs.\nA l\u00e4nsa\nB norpa\nC dragga\nD muddra \n", "ideal": "A"}, {"prompt": "Om det \u00e4r n\u00e5gonting hos Nina Stemme som p\u00e5minner om Birgit Nilsson, som ju\n_____ m\u00e5ste n\u00e4mnas s\u00e5 fort en svensk sopran visar framf\u00f6tterna, \u00e4r det kanske\nhennes s\u00e4tt att st\u00e5 stadigt i skorna och bygga den konstn\u00e4rliga _____ p\u00e5 en gedigen\nteknisk grund.\nA ovillkorligen \u2013 gestaltningen\nB s\u00e4kerligen \u2013 stilistiken\nC handgripligen \u2013 inramningen\nD uttryckligen \u2013 sinnebilden\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "Kristendomens seger i Europa blev b\u00f6rjan p\u00e5 en m\u00e5nghundra\u00e5rig kamp om\n\u00e5rstidsv\u00e4xlingarnas _____, d\u00e4r pr\u00e4sterskapets maningar om allvar och _____\nkrockade med allmogens _____ fylleri och spektakel.\nA folkfester \u2013 besinning \u2013 dragning till\nB ritualer \u2013 gudsfruktan \u2013 undvikande av\nC ceremonier \u2013 onykterhet \u2013 f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r\nD h\u00f6gtider \u2013 bibelcitat \u2013 motst\u00e5nd mot\n", "ideal": "A"}, {"prompt": "Under veckorna som f\u00f6ljde fortsatte franska ungdomar att samlas i hundratusental\n\u00f6ver hela Frankrike. I ett f\u00f6rs\u00f6k att _____ demonstranterna drog president Hollande\ntillbaka flera kritiserade f\u00f6rslag f\u00f6r unga och l\u00e4rlingar p\u00e5 arbetsmarknaden. Det\nr\u00e4ckte inte.\nA j\u00e4mka \nB blidka\nC mildra\nD sporra \n", "ideal": "B"}, {"prompt": "Nabat\u00e9erna, som grundade den antika klippstaden Petra, utvecklade ett _____\nsystem som gjorde att de kunde samla in det regnvatten som med oregelbundna\n_____ faller i omr\u00e5det.\nA sinnrikt \u2013 intervaller\nB formidabelt \u2013 perioder\nC utstakat \u2013 kvantiteter\nD avancerat \u2013 m\u00f6nster", "ideal": "A"}], "columns": [{"key": "prompt", "header": "Prompt"}, {"key": "ideal", "header": "Ideal"}]}, "position": {"x": -16, "y": 160}, "selected": false, "positionAbsolute": {"x": -16, "y": 160}, "dragging": false}], "edges": [{"source": "prompt-swedish_sat", "sourceHandle": "prompt", "target": "eval-swedish_sat", "targetHandle": "responseBatch", "interactionWidth": 100, "markerEnd": {"type": "arrow", "width": "22px", "height": "22px"}, "id": "reactflow__edge-prompt-1686756357355prompt-eval-1686756357355responseBatch"}, {"source": "prompt-swedish_sat", "sourceHandle": "prompt", "target": "inspect-swedish_sat", "targetHandle": "input", "interactionWidth": 100, "markerEnd": {"type": "arrow", "width": "22px", "height": "22px"}, "id": "reactflow__edge-prompt-1686756357355prompt-inspect-1686756357355input"}, {"source": "eval-swedish_sat", "sourceHandle": "output", "target": "vis-swedish_sat", "targetHandle": "input", "interactionWidth": 100, "markerEnd": {"type": "arrow", "width": "22px", "height": "22px"}, "id": "reactflow__edge-eval-1686756357355output-vis-1686756357355input"}, {"source": "table-swedish_sat", "sourceHandle": "Prompt", "target": "prompt-swedish_sat", "targetHandle": "prompt", "interactionWidth": 100, "markerEnd": {"type": "arrow", "width": "22px", "height": "22px"}, "id": "reactflow__edge-table-1686756385002Prompt-prompt-1686756357355prompt"}], "viewport": {"x": 144, "y": 37, "zoom": 1}}, "cache": {"eval-1686756357355.json": {}, "inspect-1686756357355.json": {}, "prompt-1686756357355.json": {}, "table-1686756385002.json": {}, "vis-1686756357355.json": {}}}